| Popis: |
Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder sig av det digitala verktyget lärplattan i det vardagliga pedagogiska arbetet i förskolan. Studien syftar även till att undersöka hur de två yrkesgrupperna barnskötare och förskollärares uppfattningar skiljer sig åt, samt om inställning påverkar pedagogers användning av verktyget. Bakgrunden till studien är en rekommendation utifrån en rapport från Världshälsoorganisationen, vilken gäller barn i förskoleålder och skärmtid. Rekommendationerna är bland annat att barn under två år inte ska vistas framför skärmar alls. Denna rekommendation riskerar att hamna i konflikt med förskolans digitaliseringsuppdrag, vilket tydliggjordes i samband med läroplanen Lpfö18. Detta eftersom lärplattan är ett väldigt vanligt digitalt verktyg i förskolan. Studien bygger på en digital enkätstudie, vars insamlade empiriska material analyserats och diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp från perspektivet innefattar appropriering, proximal utvecklingszon, mediering och samspel. Huvudsakliga resultat som konstaterades var att den positiva inställningen till lärplattan som digitalt verktyg var utbredd i båda yrkesgrupperna. Resultaten visade vidare på att användningen av lärplattan är som störst i samband med pedagogisk dokumentation och vid läsvila. Utöver dessa situationer så visade resultatet på att lärplattan också används för att förstärka lek- och lärmiljöer i förskolan, samt att barn oftast använder lärplattan i samspel med pedagog eller andra barn. Resultatet talade också för en positiv korrelation mellan användning av lärplattan per dag och en positiv inställning till densamma. Detta indikerade att det fanns ett samband mellan inställning och användning av lärplattan i den pedagogiska verksamheten. |
