| Popis: |
Fastställande av moderskap är i svensk rätt oreglerat med hänvisning till den latinska mater-est-regeln vilken menar att den som föder barnet är barnets moder. Utvecklingen av reproduktionsteknologi har möjliggjort metoder som utmanar denna princip, däribland surrogatarrangemang. Denna studie syftar till att undersöka på vilket sätt surrogatarrangemang och dess mest centrala parter konstrueras i Statens offentliga utredningar. Genom en kvalitativ innehållsanalys har tre av Statens offentliga utredningar granskats för att, med ett socialkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv, undersöka hur surrogatarrangemang, surrogatmodern, barnet samt de tilltänkta föräldrarna konstruerats. Begreppen kategorisering och diskurs har använts som analytiska hjälpmedel. Resultaten påvisar tre diskursiva mönster i Statens offentliga utredningar; den ekonomiska diskursen, diskursiva mönster kring normer och värderingar samt sårbarhetsdiskursen. I den ekonomiska diskursen konstrueras surrogatarrangemanget som ett handelsavtal och dess parter som producent, handelsvara och konsument. I diskursiva mönster kring normer och värderingar konstrueras bland annat de tilltänkta föräldrarna som oansvariga och surrogatmodern som en oförmögen beslutsfattare. I sårbarhetsdiskursen konstrueras surrogatarrangemanget och samtliga parter som sårbara. Den avslutande diskussionen lyfter bland annat hur denna studie bidragit med ny kunskap om konstruktioner av surrogatarrangemang i svensk statlig kontext. Vidare lyfter den avslutande diskussionen att lagstiftaren står inför dilemmat att dels motverka surrogatarrangemang, dels beakta barnets bästa i de fall där barn kommit till världen via ett sådant arrangemang. |
