| Popis: |
Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts historia som förmedlas genom historieläroböcker för årskurs 4-6 utifrån kön och genus. Detta görs utifrån ett normkritiskt perspektiv samt Hirdmans genusteori. Det övergripande syftet konkretiseras i två forskningsfrågor: “Vilket utrymme får kvinnor och män i historieläroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv och firstness?” och “Vilka betydelsefulla roller och grupper förekommer i historieläroböckerna, vilka platser förekommer de på, samt hur är dessa roller och grupper framställda utifrån könsstereotypa och normbrytande egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema?”. I studien analyserades två historieläroböcker för årskurs 4-6. Inledningsvis analyserades i vilken utsträckning kvinnor och män förekommer i läroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv samt firstness. Därefter analyserades hur betydelsefulla roller, grupper och personer framställs utifrån egenskaper i Nikolajevas motsatsschema samt vilka platser de olika personerna, rollerna och grupperna förekommer på. Resultatet visar att det är mannen som ges mest utrymme i de analyserade läroböckerna samt att en manlig firstness är vanligast. Vidare visar resultatet att könsstereotypa egenskaper är vanligast förekommande. Resultatet i relation till platser visar på en fördelning där kvinnor placeras mestadels i hemmet och män i offentligheten. Sammanfattningsvis visar resultatet på att mannen är norm utifrån att mannen nämns mest i de analyserade läroböckerna samt att män och kvinnor i stor grad tilldelas stereotypa egenskaper vilket därmed skulle leda till en reproduktion av könsstereotypa normer. |
