Insamling av elektriskt och elektroniskt avfall : En fallstudie av två svenska kommuner

Autor: Öhrlund, Isak
Jazyk: švédština
Rok vydání: 2012
Předmět:
Druh dokumentu: Text
Popis: Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder. Statistik visar samtidigt att insamlingen av el-avfall skiljer sig åt markant mellan olika platser i landet, och att somliga kommuner har förvånansvärt effektiva system jämfört med andra. Med hänsyn till detta så finns en uppenbar risk att dagens förbättringsåtgärder är suboptimala. Istället för att undersöka styrkor och svagheter med specifika insamlingssystem så studeras i denna uppsats skillnaderna mellan två svenska kommuner, en med hög och en med låg insamlingsnivå av diverse elektronik ochgasurladdningslampor, med syftet att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som bidrar till en effektiv insamling. Skillnaderna som studeras är tillgängligheten på insamlingsplatser och informationen i anslutning till dessa, kommunernas arbetsinsatser samt invånarnas kunskap, attityder och preferenser, uppgivna beteenden och subjektiva uppfattning om insamlingssystemens tillgänglighet och funktion. Vidare studeras även om kommuninvånarna informerats i enlighet med den lagstiftning som finns på området och vad invånarna har för attityder till, och preferenser kring, ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och smått el-avfall. Frågeställningarna studeras genom en kombination av intervjuer med nyckelpersoner, inventering av insamlingsplatser samt en enkätundersökning. Resultaten av studien visar att det finns skillnader på samtliga undersökta områden, med undantag för invånarnas kunskap. Av skillnaderna dras slutsatsen att det finns ett antal åtgärder som sannolikt skulle kunna öka insamlingen av el-avfall i Sverige. På lokal nivå kan sannolikt ett ökat kommunalt engagemang och arbete med frågan om el-avfall, i kombination med ökad tillgänglighet på insamlingsplatser samt god och välanpassad information i anslutning till dessa, öka insamlingen av el-avfall. På nationell nivå kan sannolikt en skärpt tillsyn som tvingar kommunerna att följa informationskravet i aktuell lagstiftning leda till en ökad medvetenhet bland svenska medborgare, vilket i sin tur sannolikt kan bidra till minskade mängder felsorterade lågenergilampor och smått el-avfall. Slutligen tycks ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och annat smått el-avfall vara ytterligare ett sätt att öka insamlingen. Studien tyder på att ett pantsystem skulle kunna öka människors benägenhet att lämna in dessa produkter till återvinning, minska mängden upplagrad elektronik i hemmen, erbjuda nya möjligheter vad gäller märkning och uppföljning av produkter samt potentiellt kunna minska insamlingskostnaderna.
Waste electrical and electronic equipment (WEEE) is the fastest growing waste stream within the EU, and at the same time of the most hazardous forms of waste, threatening both human health and the environment if not properly collected and treated. Sweden started a separate collection of WEEE in 2001, and with 16,27 kg of WEEE collected per person in 2011 it has one of the highest collection rates within the EU. Despite this, small WEEE is still ending up in all types of household waste. To solve this issue, the need for increased availability of collections points and information is frequently discussed, but despite improvements in these areas the content of WEEE in household waste remains relatively stable. The studies that make up the basis of today’s improvement work, have either been looking at shortcomings of the collection system from a national point of view, or on the effectiveness of alternative local collection systems. Based on these studies, conclusions about the general shortcomings of the system and potential ways of improvement have been drawn. At the same time, statistics show that the collection of WEEE differs substantially between different parts of Sweden, and that some municipalities have surprisingly efficient collection systems compared to others. With regard to his, current improvement strategies may not be optimal. Instead of looking at the strengths and weaknesses of specific collection systems, this study looks at the differences between two Swedish municipalities, one with a high and one with a low collection rate of small WEEE and compact fluorescent lamps, with the aim of creating a better understanding of factors that may contribute to high collection rates. The differences that are studied are the availability of collection points and the information in connection to these, the municipalities’ work and the resident’s knowledge, attitudes, preferences, subjective behavior and subjective perception of the collection system’s availability and functionality. Furthermore, the thesis examines whether the residents have been informed in accordance with European and national WEEE-legislation and what their attitudes and preferences are regarding a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps. The results show that differences can be seen in all areas but the residents’ knowledge. From the observed differences, conclusions about possible ways of improving the collection of WEEE in Sweden are drawn. On a local level, increased municipal engagement and work efforts, in combination with increased access to collection points along with appropriate and well customized information in connection to these, is likely to increase the collection of WEEE. On a national level, increased supervision that forces municipalities to comply with the information requirements in European and national legislation, may lead to an increased awareness among Swedish citizens, which may in turn lead to a decrease in wrongly sorted small WEEE and compact fluorescent lamps. Finally, a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps may be yet another way of increasing collection rates. The results suggest that a deposit system may in fact increase the motivation of citizens to recycle these products, decrease the amount of old electrical and electronic equipment currently stockpiled in private households, offer new possibilities to mark and track products and potentially lower the costs of collection.
Granskare:Lisa Dahlén, Universitetslektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, Luleå tekniska universitet*Lisa.Dahlen@ltu.seThesis evaluator:Dahlén, Lisa, University Lector (Luleå University of Technology, Division of Geosciences and Environmental Engineering, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering)*Lisa.Dahlen@ltu.se
Databáze: Networked Digital Library of Theses & Dissertations
Externí odkaz: