Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? : aspekter på stabilitet, kön, hälsa och psykosociala faktorer

Autor: Nilsson, Berit
Jazyk: švédština
Rok vydání: 2002
Předmět:
Druh dokumentu: Doctoral Thesis<br />Text
Popis: Känsla av sammanhang (KASAM) är ett sätt att studera hälsa och välbefinnande ur ett salutogent perspektiv. Med denna infallsvinkel kan såväl avgränsade sjukdomsgrupper i små populationer, som en större normalbefolkning undersökas. Det är väsentligt att studier också kan ske över tid för att ha möjlighet att fånga en utveckling. Syftet med denna studie var, att med magbesvär som infallsvinkel, studera KASAM och den salutogena modellens relation till hälsa, kön, psyko- sociala faktorer och stabilitet. Vid en klassifikation av patientens sjukdomstillstånd, gjord separat av patient, läkare och kurator, visade jämförelsen full överensstämmelse i hälften av fallen. En motsvarande jämförelse gällande patientens allmänna hälsotillstånd visade full överensstämmelse i en tredjedel av fallen. Synliggörandet av dessa skillnader antyder behovet av reflektion, över såväl den egna bedömningen som andras, i den kliniska vardagen. En grupp personer med magbesvär intervjuades 16-18 år efter en gastroskopiundersökning. Fynden i en kvalitativ studie visade att patientens inflytande på sitt liv, direkt eller indirekt, tycktes vara relaterat till om han/hon var frisk vid uppföljningen. Att ha inflytande över sitt liv kan också innebära att vara i stånd till att ha inflytande i mötet med vårdgivare och över adekvat behandling. I en tvärsnittsstudie av en normalbefolkning (WHO MONICA Project) visade sig medelvärdena för KASAM, efter uppdelning i tre olika diagnosgrupper, vara signifikant lägre i en grupp med magbesvär (n=309) i jämförelse med såväl en grupp med identifierad sjukdom (n=198) som en grupp utan de efterfrågade symtomen/sjukdomarna (n=1212). I en panelstudie med en uppföljning efter fem år visades att det förelåg en statistiskt signifikant minskning av KASAM i totalpopulationen (n=1254) och att män och kvinnor hade en likartad minskning. Studien visade också KASAM endast var stabil hos personer med höga ingångsvärden. Personer i åldersgruppen 45-74 år och personer med en identifierad sjukdom hade den största sänkningen. Nedgången är i linje med samhällsutvecklingen under den studerade perioden under 1990-talet, med en nedmontering av delar i det tidigare välfärdssamhället. En studie, som jämförde två tvärsnitt i en normalbefolkning med fem års mellanrum, visade en statistiskt signifikant nedgång av KASAM. Sänkningen var mest uttalad bland kvinnor, i den yngre åldersgruppen (25-44 år) och bland dem med en identifierad sjukdom. Personer med mångåriga magbesvär hade det lägsta medelvärdet i båda tvärsnitten. Att kartlägga hur olika faktorer relaterar till KASAM kan utgöra en väg både vad gäller att förstå hur politiska beslut påverkar skilda sektorer i samhället, och var enskilda människor befinner sig i olika processer vid hälsa och sjukdom. Patienter med mångåriga magbesvär rapporterade en låg känsla av sammanhang och är till synes en grupp som borde uppmärksammas i vården. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se hur strukturförändringar påverkar den enskilda människan. Olika vårdgivare kan tillsammans med patienten vara öppna för att inte enbart det medicinska perspektivet utan att även patientens inflytande och sociala situation lyfts fram.
Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002
digitalisering@umu
Databáze: Networked Digital Library of Theses & Dissertations
Externí odkaz: