Popis: |
En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar. För att mäta barnets kriminalitet har jag tittat på fyra olika orsaker till barnavårdsnämndens ingripande mellan 1962 och 1972; våldsbrott, stöld, skadegörelse och anpassningsproblem. Teorier om vad som påverkar brottslighet tar upp att bakgrundsfaktorer, anknytning till föräldrar och skola samt antilegala influenser kan vara riskfaktorer som leder till kriminalitet. Finns det mycket att förlora på att begå en brottslig handling är sannolikheten lägre att begå brott än om det finns lite eller inget att förlora. En logistisk regression beskriver sannolikheten för att ett visst utfall sker beroende på hur en eller flera förutsättningar ser ut samt identifierar vilka faktorer som är mest lämpliga för att, i mitt fall, förutsäga brottslighet. Resultatet av den logistiska regressionen visar att risken för att begå en kriminell handling är högre för barn med en ung mamma än för barn med en äldre mamma. Det är dock fler faktorer än mammans ålder som påverkar risken för barnets kriminalitet. Mammans utbildning, trångboddhet, barnets attityd till skolan samt barnets poäng i ett skoltest är faktorer som signifikant påverkar kriminella handlingar. Frågan om orsak och verkan uppstår. Är det faktumet att hon är tonårsmamma som i sig leder till negativa livsförutsättningar eller är det de sämre livsförutsättningarna som leder till att hon blir tonårsmamma? Resultatet från denna analys kan inte visa ordningsföljden för hur riskfaktorerna påverkar men kan visa att det är mammans plattform som avgör hur det ska gå för barnet, inte mammans ålder. |