| Popis: |
Det har framkomit i forskningen att det i västvärlden är ett problem med att allmänheten söker akutmottagningen via ambulanssjukvården när de istället kunde söka sig till annan vårdnivå. När behovet av ambulanstransport uppstår så kan den kontakten innebära istället för en vidare transport, en avancerad vård på plats av en patient. Personal som arbetar inom ambulanssjukvård är oftast specialistutbildade inom prehospital akutsjukvård och har stor erfarenhet av denna typ av vård. Det har dock visat sig i tidigare forskning att i en tredjedel av ambulansuppdragen finns det inget behov av ambulanstransport. Det är därför av stor vikt att studera vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning av patient och hur bedömningen påverkar beslut som att vårda patient på plats istället för en vidare transport till sjukhus. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning i att inte transportera patienten till akutmottagning. Studien var en litteraturöversikt med metoden integrativ review, denna metod tillåter att både kvalitativa och kvantitativa artiklar används. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar genomfördes. 15 artiklar ingår i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalys genomfördes i enlighet med integrativ review. I resultatet framkom det två kategorier samt sju underkategorier. Den första kategorin var prehospitala vårdteamet med fem underkategorier, utbildning och erfarenhet, samarbete med andra professioner, beslutsstöd, patientinformation och upplevelse av rädsla och frustration. Den andra kategorin var patienten men två underkategorier, patientens autonomi samt tillstånd och orsaker till icke transport. Litteraturstudiens resultat tyder på att viktiga faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning är baserat på erfarenhet och utbildning, samarbete med andra professioner och patientens autonomi. Antal uppdrag där patienten inte är i behov av ambulans ökar, vilket kan leda till att det prehospitala vårdteamet är i behov av mer utbildning i att göra dessa bedömningar och samarbetet med andra professioner. Ökningen av dessa uppdrag leder även till känsla av frustration hos det prehospitala vårdteamet och att patientens autonomi inte alltid kan tillgodoses. Resultatet tyder på att utbildning är önskarvärt i att bedöma dessa patienter som inte är i behov av ambulanstransport till akutmottagning, utan istället kan hänvisas till annan vårdnivå. Nyckelord: prehospitalt vårdteam, icke transport, bedömning, annan vårdnivå, patientens autonomi |
