| Popis: |
Syfte: Syftet med studien är att undersöka börsnoterade företag som kan komma att behöva ändra sin rotationsfrekvens till följd av tvingande byrårotation. Studien syftar även till att undersöka förändringar i revisionsarvodet efter en byrårotation för att se om rotationen har gett en dyrare revision året efter. Metod: Uppsatsen studerar hur Large Cap-företag roterat revisionsbyrå under perioden 2002-2016. Vidare studeras även revisionsbyråers marknadskoncentration, hur revisionsarvodet förändras vid byrårotation samt revisionsarvodens storlek under 2016. Teoretiskt perspektiv: I studiens referensram tas revisorns oberoende och synen på detta upp. Viktiga punkter är bland annat uppdragslängden och relationen mellan revisor och klient. Empiri: 64 % av företagen hade blivit tvingade till åtgärd, om reglerna hade varit implementerade tidigare. 1,4 % av revisionstillfällena var med en revisor utanför Big Four. Storbanker har roterat 0,25 gånger under perioden jämfört med snittet på 0,62 per bolag. Ingen ökning i revisionsarvodet gick att se i samband med byrårotation. Slutsats: Rotationsfrekvensen kommer tvingas öka, och därmed bli en förlust av företagsspecifik kunskap. I följd av det kan även totala kostnaderna kopplade till revisionen stiga. Även om kundomsättningen ökar så är Big Four dominant. Det finns inga tecken på att marknadskoncentrationen skulle vidgas av byrårotation. Studien finner ingen koppling mellan byrårotation och stigande revisionskostnader efter att ha undersökt de 51 byrårotationer som gjorts under den studerade perioden. En anledning till att det inte setts stiga kan vara att revisionsbyråerna har slagit ut kostnaden för inlärningsperioden över flera år, en kalkyl som nu kan komma att ändras när uppdragstiden är tidsbegränsad. |
