| Popis: |
Bakgrund Preimplantatorisk genetisk testning (PGT), tidigare preimplantatorisk genetisk diagnostik(PGD), är en metod som har funnits i ca 30 år och möjliggör diagnostik av genetiskasjukdomar på embryostadiet. För att PGT ska vara möjligt behöver paret genomgå assisteradbefruktning, att ägget befruktas av spermier utanför kroppen. I Sverige är PGT bara tillåtet vidrisk för allvarliga ärftliga sjukdomar och erbjuds därför bara till par som är anlagsbärare försådana sjukdomar. Syfte Att ge en bred belysning av PGT som metod för fosterdiagnostik samt analysera etisktgrundade argument för och emot dess användning i svensk sjukvård. Metod Tre databaser (PubMed, Cochrane och Web of Science) valdes ut för att ge en så bredrepertoar av texter som möjligt. Sökningar genomfördes i dessa databaser och texternagranskades utifrån titel, abstract och fulltext. 12 texter inkluderades i arbetet. Resultat PGT kan användas i många olika syften, däribland för att skapa ett HLA-matchande syskon(PGT-HLA) och selektera för kön. Lagar och regler kring PGT varierar mycket mellan olikaländer och detta leder till reproduktiv turism. PGT skapar många etiska dilemman, tillexempel om man ska få implantera sjuka embryon. Slutsatser PGT är ett område som fortfarande förändras mycket. Nya metoder utvecklas, länder gör omsina regler och nya etiska dilemman väcks. Den här uppsatsen ger en bred bakgrund till PGTsom metod, presenterar kort vad som är tillåtet i olika länder i Europa samt presenterar ochdiskuterar etiska dilemman kring användningen av tekniken. |
