| Popis: |
Sammanfattning/Abstract Jönsson, Malin (2024). Särskilt begåvade grundskoleelevers trivsel och motivation – hur påverkar skolors arbete med ledning och stimulans? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien vill belysa kunskap om hur skolans ledning och stimulans påverkar särskilt begåvade elevers trivsel och motivation. Studien problematiserar även de riktlinjer som nationellt finns för arbetet samt undersöker skolmyndigheters ställning till begreppet ledning och stimulans i relation till särskilt begåvade elever. Studien syftar till att bidra med kunskap om vilken effekt de insatser som görs idag har för särskilt begåvade elever och granskar om de kan ses som tillräckliga. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka om särskilt begåvade elever i grundskolan upplever trivsel och motivation till följd av den ledning och stimulans som ges. Studien syftar även till att undersöka hur arbetet och uppföljningen av ledning och stimulans fungerar i praktiken och vilken stödjande roll svenska skolmyndigheter har. Frågeställningarna som studien besvarar är: - Hur beskriver vårdnadshavare och elever upplevelsen av trivsel och motivation i grundskolan för särskilt begåvade elever? - Vilken inverkan har ledning och stimulans för elevernas upplevelse av trivsel och motivation i grundskolan? - Hur anser Skolverket att begreppet ledning och stimulans ska gestaltas i praktiken för de elever som når längre än kunskapskraven? Teori De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är självbestämmandeteorin samt relationell pedagogisk teori. Med självbestämmandeteorin förstås inre motivation, yttre motivation samt amotivation. Självbestämmandeteorin förklarar även vilka grundläggande behov som kan ses som nödvändiga för att motivation ska uppstå och konsekvenserna om det inte gör det. Genom relationell pedagogisk teori förstår vi relationernas bärande roll och konsekvenserna av brister i det mellanmänskliga. Med dessa teorier tolkar och förstår vi studiens resultat. Teorierna förklarar fenomen, genererar hypoteser och ger grund för en diskussion och kritisk analys. Metod Studien bygger på en digital surveyundersökning med 190 respondenter och 1046 självinitierade skriftligt utvecklade svar samt en ostrukturerad intervju med två tjänstemän vid en skolmyndighet. Surveyundersökningens respondenter inkluderar särskilt begåvade elever som har gått i grundskolan efter 2010, samt vårdnadshavare till elever som har gått i grundskolan efter 2010. Resultatet från surveyundersökningen redovisades i en deskriptiv analys samt frekvensanalys och intervjun redovisades med en deskriptiv ansats för att bibehålla närheten till det empiriska materialet. I en efterföljande analys jämfördes den kvantitativa och kvalitativa datan med studiens teoretiska ramverk och befintlig forskningslitteratur, vilket bidrog till en fördjupad insikt i studiens tematik. Resultat Studiens resultat indikerar fortsatt stor vantrivsel samt låg motivation hos särskilt begåvade elever, kopplat till deras skolgång. Skolornas arbete med ledning och stimulans upplevdes av många som obefintligt eller otillräckligt. Vidare synliggjordes att en stor andel lider av psykisk ohälsa, till följd av bla understimulans i skolan. Skolverkets tjänstemän som intervjuades är medvetna om problematiken kring särskilt begåvades skolgång, men påpekar att deras handlingsutrymme är begränsat på grund av att de styrs av politiska beslut. Specialpedagogiska implikationer Resultatet av studien visar på ett behov av att anpassa undervisningen och lärmiljön för att möta särskilt begåvade elevers unika behov och förutsättningar. Arbetet med särskilt begåvade elever kan ses som ett specialpedagogiskt uppdrag, vilket stödjs av Högskoleförordningen (SFS 2017:1111) som fastställer att specialpedagoger ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet för att säkerställa att alla barn och elevers behov möts. Föreliggande studie understryker behovet av förebyggande och hälsofrämjande arbete för särskilt begåvade elever, något som kan ses som elevhälsans uppdrag. Slutligen måste skolans samlade potential tillvaratas för att göra ledning och stimulans tillgängligt för alla elever. Specialpedagogens processkompetenser kan bidra till ett främjanande arbete och förebyggande insatser och samtidigt stärka lärarna i sin professionsutveckling. |
