| Popis: |
Demokratiuppdraget är ett skolans viktigaste uppdrag. Detta uppdrag fastställs i skollagen och beskrivs i läroplanens inledande delar samt det centrala innehållet för de samhällsorienterande ämnena. I arbetet med detta har lärare en central roll. Syftet med denna studie är en ökad förståelse för hur lärare i årskurs F-3 ser på demokratiuppdraget, deras syn på hur det förmedlas, samt vilka utmaningar de möts av. För att ta reda på det gjorde vi fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3, vilka vi sedan analyserade utifrån de valda analysredskapen, Perssons dimensioner och Biestas didaktiska ansatser. Analysen visar att alla lärare delar grundsyn gällande demokratiuppdraget och betonar liknande demokratiska värden, men med olika infallsvinklar. De ser också demokratiuppdraget som ett fostrande uppdrag. Alla lärare strävar efter ett stort elevinflytande. Flera av lärarna lyfter kooperativa metoder, samtal och diskussioner som bra metoder att förmedla demokratiuppdraget genom. Alla lärare betonar omröstningar och vikten av rådsverksamheter på skolorna. Lärarna upplever uppdraget som utmanande och lyfter ålder, bristande samsyn och resursbrist som begränsningar. Lärarna menar att demokratiuppdraget åligger de samhällsorienterande ämnena, men anser att det ska integreras i alla ämnen. Lärarna uttrycker att kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget bör gå hand i hand, men trots det har vi kunnat se att dessa två särskiljs. Detta riskerar medföra att demokratiuppdraget bortprioriteras till förmån för kunskapsuppdraget. |
