| Popis: |
Enligt Boverket (2015) leder förtätning av städerna till att allt mindre ytor blir kvar till förskolor, vilket påverkar storleken på förskolegårdarna negativt. Samtidigt är flera forskare överens om den positiva effekt en gård med tillräcklig friyta och goda kvaliteter har för barnens fysiska och mentala hälsa. I och med detta syftar denna studie till att undersöka förskolans utomhusmiljö och hur storleken på denna står i relation till kvaliteten samt hur dessa faktorer påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet. Vidare syftar studien till att, genom intervjuer med rektorer, undersöka rektorernas upplevelse av barnens aktivitet i förhållande till miljön samt hur de på förskolorna arbetar för att främja fysisk aktivitet. Detta examensarbete tar utgångspunkt i ett posthumanistiskt och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Det posthumanistiska perspektivet betonar miljö och material som centrala faktorer och menar att barn förhåller sig till och formas utifrån den kontext de befinner sig i. Inom ramfaktorteorin presenteras ramsystem som kan ge förklaringar till hur ekonomiska, pedagogiska och organisatoriska förutsättningar och bestämmelser påverkar miljön och undervisningen i förskolan. Två metoder har använts för att samla in data. I första delen kommer en litteraturstudie att presenteras, som genom en litteraturöversikt syftar till att besvara de två första frågeställningarna. Med utgångspunkt i den information litteraturstudien bidragit med har intervjuer utformats och genomförts med tre rektorer på tre olika förskolor med syfte att besvara den sista frågeställningen. Resultatet visar att det inte går att undgå hur värdefull en stor gård med god kvalitet är för barnens lek och fysiska aktivitet. Dock levereras också en bild av verkligenheten, både utifrån Boverket (2015) och Malmö Stad (2013) men även utifrån intervjuerna med rektorerna. Den bild är att förskolegårdarna blir mindre och att barnen blir fler och skulle rekommendationerna som finns för friyta bli ett krav hade inte alla barn som behöver fått plats på förskolorna. Framstående blir istället de kvalitativa aspekter som ger barnen möjlighet till naturkontakt, rörelse, trygghet och utmaningar. Av intervjuerna framkommer också värdet av att pedagogerna ser barnens behov och uppmuntrar till rörelse genom planerade rörelseaktiviteter och anpassningar av miljön i den mån det går. |
