| Popis: |
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sätter barnperspektivet i centrum för att ta reda på om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling.Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och även Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lärande, utveckling och välbefinnande på fritidshem. Vi utgår ifrån tre frågeställningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter? Undersökningen består mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet består av information från elva informanter varav fyra fritidspedagoger, två rektorer, en kulturutvecklare på grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare på kulturförvaltningen och tre kulturarbetare på olika kulturinstitutioner i Malmö. Utöver denna information har vi även träffat en barngrupp på ett fritidshem med sju barn i åldern nio till tolv år. Resultaten av våra undersökningar har bland annat visat att Malmö stad har ett brett kulturutbud. Det finns ett utvecklat samarbete mellan skolor och kulturinstitutioner, däremot finns det inget direkt samarbete med fritidshem. Det har framkommit att detta kan bero på tidsbrist och personella resurser samt stora barngrupper på fritidshemmen. Undersökningen visar hur kulturutövande kan fungera som ett lärande ur ett annat perspektiv, som ett språk, ett uttryckssätt och som en kompensation för det barn inte får hemifrån. |
