| Popis: |
Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur barns delaktighet i förskolan möjliggörs. Fokus ligger på hur pedagoger beskriver vad delaktighet är samt hur de går tillväga för att möjliggöra delaktighet för de yngre barn som ännu inte kan eller väljer att uttrycka sig verbalt. Utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer kommer vi försöka identifiera olika faktorer som påverkar yngre barns möjligheter till delaktighet i förskolan. Teoretiska perspektiv som uppsatsens resultat och analys vilat på är Aspelin och Perssons (2011) beskrivning av relationell pedagogik samt Harts (1992) modell delaktighetsstegen. Teoretiska verktyg som använts är sam-varo och sam-verkan, direkt- och indirekt lärande samt deltagande och icke-deltagande. Den tidigare forskning som presenteras innefattar tre studier och ett forskningsprojekt. I vårt resultat framgår det att pedagogerna har en samstämmig syn kring begreppet delaktighet. Det handlar framförallt om att barnen enligt pedagogernas förståelse ska få vara med och bestämma vad de vill göra och vad som ska ske i förskolan. Pedagogers lyssnande på vad barnen uttrycker, såväl verbalt som kroppsligt, blir avgörande för vilken grad av delaktighet som barnen i förskolan ges. Vi har kommit fram till att de tre faktorerna kommunikation, miljö samt förhållningssätt är väsentliga för möjliggörandet av barns delaktighet. Pedagogerna beskriver att arbetet med barns delaktighet i huvudsak innebär att de är närvarande och lyssnar till vad barnen uttrycker. En ömsesidig relation ses som betydelsefull för att en god kommunikation ska bli möjlig och att denna kommunikation sedan kan möjliggöra barns delaktighet i förskolan. Nyckelord: Barns delaktighet, Delaktighetsstege, Förskola, Pedagog, Relationell pedagogik |
