EU-taxonomins påverkan på en byggentreprenör och en utvärdering av taxonomiuppfyllnad i 13 miljöcertifierade projekt

Autor: Arnesson, Alice, Gustafsson, Caroline
Jazyk: švédština
Rok vydání: 2023
Předmět:
Druh dokumentu: Text
Popis: För att skapa bättre förutsättningar att nå Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet har Europeiska kommissionen antagit Taxonomiförordningen, som kan beskrivas som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Eftersom bygg- och fastighetssektorn bidrar till en stor andel av de globala koldioxidutsläppen finns ett kapitel i Taxonomiförordningens delegerande akt Climate Delegated Act med tekniska granskningskriterier som riktar sig särskilt mot bygg- och fastighetsverksamheter. I den delegerande akten fastställs tekniska granskningskriterier för sex miljömål. Från och med räkenskapsår 2022 ska bolag som omfattas av förordningen redovisa hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin. Det fanns få tidigare studier om implementering av EU:s taxonomi i bygg- och fastighetssektorn, men dessa pekar på att det råder en stor osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och hur kriterierna ska tolkas. Syftet med examensarbetet var att bidra till ökad kunskap om vad införandet av EU-taxonomin innebär och hur den kan komma att påverka en byggentreprenörs verksamhet i Sverige. Utmaningar för en byggentreprenör identifierades på två olika nivåer: projekt- och företagsnivå. Därtill undersöktes hur EU-taxonomin kan förändra en byggentreprenörens hållbarhetsarbete i nyproduktionsprojekt, som idag främst sker genom miljöcertifiering. För att besvara forskningsfrågorna utfördes en litteraturstudie, en intervjustudie samt en projektutvärdering. Litteraturstudien resulterade i en introduktion till EU-taxonomin och dess uppbyggnad samt tolkningar, åsikter och kritik från tidigare forskning. Vidare genomfördes en genomlysning av hur BREEAM-SE v6.0 och Miljöbyggnad 4.0 implementerat EU-taxonomin. Utmaningar och påverkan på en byggentreprenörs hållbarhetsarbete undersöktes baserat på en projektutvärdering av 13 av NCC Building Swedens miljöcertifierade nybyggnadsprojekt samt en intervjustudie med två NCC-anställda med arbetsuppgifter som berör implementering av EU-taxonomin på företaget. Trots att EU-taxonomin syftar till att öka jämförbarheten mellan företags miljömässiga hållbarhetsarbete och klargöra definitionen av vad som kan anses miljömässigt hållbart visade resultaten att EU-taxonomins tekniska granskningskriterier i hög grad ger utrymme för tolkning vilket skapar utmaningar på både företags- och projektnivå. Utmaningarna rörde begreppsförvirring, omfattning samt av vem och i vilket skede ett kriterium bör hanteras för att linjera med EU-taxonomin. Resultaten indikerade också att en stor utmaning för byggentreprenören kommer att vara att hantera tekniska granskningskriterier som ligger utanför en byggentreprenörs rådighet. I ett nybyggnadsprojekt är flera aktörer delaktiga och byggentreprenören är ofta i beställarens händer vad gäller exempelvis val av produkter och utformning. Gällande vissa kriterier är byggentreprenören även i händerna på myndigheters arbete, främst det som sker i den kommunala planprocessen. Samverkan bedömdes därav vara en kritisk faktor för den byggentreprenör som avser att uppfylla EU-taxonomin i ett projekt. Aktörers beroende av varandra innebär svårigheter men kan reducera klimatpåverkan i det långa loppet. Samverkan inom byggentreprenörers är också viktigt då EU-taxonomin berör många avdelningar. Vidare indikerade studien att EU-taxonomin kommer att medföra en stor administrativ börda och att flera av EU-taxonomins kriterier är kostnadsdrivande. De tekniska granskningskriterier som, enligt examensarbetets resultat, kommer att vara mest utmanande för en byggentreprenör i nyproduktionsprojekt är de kriterier som berör klimatrisk- och sårbarhetsanalyser och implementering av anpassningslösningar; en byggnads flexibilitet, demonterbarhet, resurseffektivitet och anpassningsbarhet; samt kriteriet kopplat byggkomponenter- och material innehållande formaldehyd och cancerframkallande ämnen. Projektutvärderingen visade att de nybyggnadsprojekt som var miljöcertifierade med BREEAM-SE 2017 i högre grad linjerade med EU-taxonomin än projekt som miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad 3. Det indikerar att personer och företag som tidigare arbetat med BREEAM-SE har bättre kunskapsmässiga förutsättningar att uppfylla EU-taxonomin än de som arbetat med Miljöbyggnad eller inte alls arbetat med miljöcertifiering. Studiens resultat pekar på två möjliga scenarier där EU-taxonomin antingen kommer att komplettera miljöcertifieringar som incitament till gröna fördelaktiga lån eller ersätta miljöcertifieringarna helt. I det senare fallet finns risk för ett mindre ambitiöst miljömässigt hållbarhetsarbete då både BREEAM-SE och Miljöbyggnad mäter miljöprestanda inom fler områden och ställer högre krav än EU-taxonomins tekniska granskningskriterier. Vidare har miljöcertifieringarna, till skillnad från EU-taxonomin, betygsnivåer som motiverar projektteamet att göra mer för ett högre betyg. Hur EU-taxonomin kommer att påverka en byggentreprenörs hållbarhetsarbete på projektnivå, som idag främst sker genom miljöcertifiering, beror på hur banker och investerare kommer att bedöma och värdesätta linjering, eller icke-linjering, med EU-taxonomin.
To accomplish the goals of The Paris Agreement and The European Green Deal, the European Commission launched The Taxonomy Regulation, which can briefly be described as a classification system for environmentally sustainable economic activities. Since the construction and real estate industry annually contributes to a large proportion of global carbon dioxide emissions, one chapter in The Taxonomy Regulation’s delegated act Climate Delegated Act was assigned to industry. The Climate Delegated Act provides so-called technical screening criteria for six environmental objectives. As of the fiscal year 2022, all companies affected by the directive on "non-financial sustainability reporting" must report the percentage of the company’s EU taxonomy-aligned financial activities. There was limited previous research regarding the EU taxonomy, but the found literature indicated a vast uncertainty about how the taxonomy should be implemented and how the criteria should be interpreted. The purpose of this study, a Master’s Thesis paper, was to contribute to increased knowledge of establishing the EU taxonomy and how it will affect a Swedish construction company’s operations. Challenges a construction company may face because of the EU taxonomy were studied and identified at the project and organizational levels. This study also intended to investigate how the EU taxonomy relates to a construction company’s current work with environmental sustainability in new construction projects where sustainability assessment methods, such as BREEAM-SE or Miljöbyggnad, today play an essential role. The study is based on a literature study, an interview study and a project evaluation. A literature study, an interview study and a project evaluation were carried out to answer the research questions. The literature study resulted in an introduction to the EU taxonomy and its structure as well as presents interpretations, opinions and criticism from previous research. The literature study also investigated how BREEAM-SE v6.0 and Miljöbyggnad 4.0 have implemented the EU taxonomy. Challenges and the EU taxonomy’s impact on a construction company’s work with environmental sustainability were investigated based on a project evaluation of 13 NCC Sweden Building new construction projects which were certified with either BREEAM-SE 2017 or Miljöbyggnad 3. Lastly, two NCC employees were interviewed to add more knowledge about the organizational perspective of the EU taxonomy implementation. The EU taxonomy aims to clarify the definition of environmental sustainability and increase the ability to compare companies’ and countries’ work with sustainability, but this study concludes that construction companies who want to align with the EU taxonomy will face several challenges. Firstly, the EU taxonomy’s technical screening criteria include much room for interpretation, creating challenges at the project and organizational levels. There is confusion about the scope and regarding by whom and at what stage several of the criteria should be dealt with. A significant challenge for a construction company will be dealing with criteria that are considered beyond a construction company’s or the project team’s control. Several stakeholders are involved in a new construction project, and the construction company is often not a part of the early stages. Decisions affecting the construction company’s taxonomy alignment may be taken without their involvement. Therefore, cooperation and collaboration are critical factors for a construction company that intends to fulfill the EU taxonomy in a project. The dependence on each other implies a vast challenge, but at the same time, it will probably lead to broader and more open collaboration which will reduce the environmental impact in the long term. Collaboration will also be necessary within the construction company as the EU taxonomy affects several departments. Furthermore, the study indicated that the EU taxonomy will imply a large administrative burden and several criteria are costly. The most challenging technical screening criteria for a construction company in a new construction project in Sweden are the criteria that concern the climate risk and vulnerability assessment and implementation of adaption solutions; a building’s adaptation, flexibility, resource efficiency and dismantlability; as well as the criteria about building components and materials containing formaldehyde, carcinogenic volatile organic compounds and more. The project evaluation clearly showed that projects certified with BREEAM-SE aligned to a greater degree with the EU taxonomy. Therefore, employees and companies used to working with BREEAM will have prerequisites for taxonomy alignment compared to those used to working with Miljöbyggnad or no sustainability assessment method at all. Both BREEAM-SE and Miljöbyggnad evaluate a building’s environmental sustainability performance based on more aspects and have higher requirements than the EU taxonomy. It is still unclear whether the EU taxonomy will complement or replace the sustainability assessment methods as the incitement for green beneficial financing. If the EU taxonomy becomes the new and only incitement, there is most likely a risk of less ambitious work with environmental sustainability at the project level. Furthermore, BREEAM-SE and Miljöbyggnad have rating levels that motivate the project always to make an effort. The study showed that the EU taxonomy is not a successful tool yet, but there is a strong belief in its potential. The extent to which the EU taxonomy will affect a construction company’s work with sustainability depends on how banks and investors will value EU taxonomy alignment.
Databáze: Networked Digital Library of Theses & Dissertations