| Popis: |
Uppsatsens syfte var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på läraryrket och på ämnet idrott och hälsa samt om synen utmanas eller förändras under studietiden. Frågeställningen i uppsatsen var dels att undersöka om studenternas bild har förändrats under tiden de studerat på universitetet samt varit ute på sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning), dels vilka utmaningar studenterna ser med sitt kommande yrke. Den tidigare forskningen pekar på att brister finns inom lärarutbildningen där mer behöver göras för att studenterna ska rustas för yrket. Tidigare forskning pekar även på att det hos studenterna finns ett starkt habitus som antingen stämmer väl överens med, eller kockar med det habitus som lärarutbildarna besitter. Metoden i uppsatsen har varit kvalitativ samtalsintervju med sju studenter som studerat sitt första ämne på universitetet under ett och ett halvt år samt varit ute på praktik. Frågorna handlade om den idrottsliga bakgrunden både från den egna skoltiden och på fritiden, om deras val att börja läsa idrott och hälsa som ämne, hur bilden av ämnet de hade innan utbildningen startade har förändrats eller bekräftats och hur studenterna ser på det kommande yrket. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus begrepp habitus och fält för att analysera den empiri som insamlats vid intervjuerna. Tidigare forskning visar på att det är en homogen grupp som söker sig till utbildningen och att studenterna habitus ofta stämmer väl överens med de principer och strukturer som finn inom universitetet som fält samt lärarutbildarnas habitus. Resultatet visar på att studenterna i uppsatsen inte har ett gemensamt starkt habitus utan är en heterogen grupp med väldigt olika bakgrund och relation till idrott och hälsa. Resultatet visar även att det tycks finnas en krock mellan universitetet och skolans skilda fält. Alla studenter upplever att bilden av ämnets innehåll och syfte förändrats sedan de började studera. En sådan förändring är att det finns olika sätt att se på ämnet inom universitetets väggar och ute på skolorna som studenterna har haft sin praktik på. Utmaningarna som studenterna ser med yrket är flera men några exempel som går att urskilja är frågor som berör betyg och bedömning. En annan utmaning handlar om den egna förmågan i olika moment och personlig lämplighet. Tidsbristen i yrket och frågor som berör inkludering och motivering är andra utmaningar som studenterna ser. Flera av studenterna upplever att universitetet trycker mycket på de problem som finns inom skolan idag utan att ge så mycket svar på hur problemen ska lösas. Studenterna får ofta med sig ett tydligt svar på ”varför-frågor” men inte lika tydligt kring ”hur-frågor” utan lämnas till att testa olika problemlösningar ute i arbetet. ”De självlärda problemlösarna” syftar på att flera av studenterna uppger att de vill ha med sig mer verklighetstrogna scenarion och moment där de tränar mer på situationer med eleverna som kan uppstå ute i yrkeslivet sedan. |
