| Popis: |
Syftet med denna studie är att undersöka hur demokratiundervisningen i svenskämnet beskrivs i aktuell forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie där studiens två forskningsfrågor har haft huvudrollen, nämligen frågan om vilken roll demokratiundervisning har i svenskämnet och frågan om hur lärare och elever ser på demokratiuppgiften. För att besvara frågorna har nio publikationer som innehåller svar på frågorna tagits fram via databassökningar och kedjesökningar. Studien påvisar fyra roller som demokratiundervisningen har i svenskämnet. En roll handlar om att eleverna ska ges möjligheten att uttrycka sina idéer, uppfattningar och tankar tillsammans med andra och bli lyssnade till och tas på allvar. En annan roll beskrivs som rätten till språket och handlar om att eleverna lär sig att läsa och skriva. En tredje roll gäller rätten till mångkulturalitet och elevernas möjlighet att se sig själva som en del av hela värden. Den fjärde och sista rollen som tas upp är rätten till kritiskt tänkande och källkritik som ska leda eleverna till att kunna gallra bland information. Några lärarröster som kommer fram i forskningspublikationerna påvisar vissa organisatoriska förhållanden som leder till problem i demokratiundervisningen medan andra påtalar att eleverna saknar kunskap för att vara med och bestämma. I de få elevröster som kommer till tals i forskningen framkommer att eleverna vill påverka och medverka på skolan genom klassråd och elevråd, men de upplever att deras förslag inte visas någon större hänsyn. Slutsatsen av studien är att ny forskning behöver göras om hur demokratifrågorna hanteras i praktiken, och särskilt behövs forskning om demokratiundervisning för elever i grundskolan. |
