| Popis: |
Syftet med den här undersökningen varatt ta reda på hur knypplingen kom till Vadstena och hur den har utvecklats där. Jag ville också veta på vilka olika sätt textillärarna i och omkring Vadstena belyser Vadstenaknyppling i sin undervisning i textilslöjd, hur stor vikt textillärarna lägger vid tekniken respektive historiken och hur många som prioriterar tekniken framför historiken eller tvärtom. För att få vetskap har jag gjort en litteraturstudie och en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien visar att Vadstenaknypplingen härstammar från Flandern. Troligast är att invalidiserade soldaters hustrur förde knypplingen med sig till Vadstena i och med krigsmannahusets öppnande år 1647. På 1700-talet, då förbud mot överflöd i klädesdräkten infördes, kom manufakturkontoret i Vadstena på att man kunde tillverka spetsar för adeln och hovet och därigenom minska valutaflödet eftersom man då inte behövde importera spets. Detta gjorde knypplingen till en etablerad näring i Vadstena. Resultatet från enkäten visar att textillärarna, i Vadstena med omnejd, tar upp knypplingen på olika sätt i sin undervisning för att inspirera eleverna. Genom att titta på svaren till alla frågor visade det sig att det är tekniken Vadstenaknyppling som tar det mesta av tiden. I diskussionen tar jag upp att Vadstenaknypplingen som härstammar från knypplingen i Flandern, vilken uppstod på 1600-talet, ej kan ha uppstått i klostret eftersom det stängdes på 1500-talet. Vidare tycker jag att för att belysa det lokala kulturarvet Vadstenaknypplingen i undervisningen, skulle det vara utmärkt med ett samarbete mellan historia och textilslöjd. För att motivera eleverna till att knyppla finner jag det också viktigt att prata om vad man kan använda sin spets till. Jag ser även att det i undervisningen av Vadstenaknyppling läggs mest vikt vid tekniken. |
