Avsatt för kommuner : En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar

Autor: Viklund, Elias, Johansson, Olof
Jazyk: švédština
Rok vydání: 2023
Předmět:
Druh dokumentu: Text
Popis: Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande. Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven. Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån. Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor.
Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability. Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance. Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office. Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors. Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.
Databáze: Networked Digital Library of Theses & Dissertations
Externí odkaz: