| Popis: |
Bakgrund: Det finns inte någon samlad information som speciellt behandlar värderingsproblematiken för kundfordringar i någon djupare mening och de regler som finns är oklara. I och med det rådande konjunkturläget har antalet konkurser ökat de senaste åren, då många företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frågan om vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i många företag en stor post och kontroll över kundfordringarna är därför viktig för att i möjligaste mån skydda sig mot förluster. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar så att god redovisningssed uppfylls. Vidare studerar vi om det finns ett maktförhållande mellan redovisningsskyldiga och staten som påverkar valet av redovisningsprincip. Tillvägagångssätt: Utgångspunkten för vår uppsats är instudering av litteratur samt en förundersökning för att bättre kunna definiera uppsatsens problemområden. Vidare har vi utfört en valideringsstudie, bestående av intervjuer, med revisorer, företag och skatteexperter. Förstudien och valideringsstudien ligger som grund till vår huvudstudie, en enkätundersökning. I huvudstudien har information samlats in från revisorer och företag. Sammanfattning: Det har framkommit att det är väsentligt att det finns fasta rutiner för värdering av kundfordringar, ty många företag synes inte utföra en kontinuerligt värdering under året, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Redovisningsskyldigheten synes även vara en funktion av makt. Det har framkommit att det finns ett gap mellan redovisningsprinciper och skattepraxis då företag och skattemyndigheten tar hänsyn till olika faktorer vid värdering av kundfordringar, vilket medför att god redovisningssed tolkas på olika sätt. |
