| Popis: |
Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: 1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? 2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts. |
