Mapping Environmental Justice in Access to Urban Green Spaces : A Spatial Exploration among Various Demographic Groups in Stockholm Region
Autor: | Xiong, Siqi |
---|---|
Jazyk: | angličtina |
Rok vydání: | 2024 |
Předmět: | |
Druh dokumentu: | Text |
Popis: | In this research, I explored the spatial relationships between urban green spaces (UGSs) accessibility and the demographic characteristics of the 26 municipalities across Stockholm Region (SR). I selected seven demographic variables for this research: age, gender, employment, income, education, country of birth and household status. I collected spatial and demographic data from available open-access online sources. I defined a threshold of 300 m, as the maximum acceptable distance between each residential building and the nearest UGS and used UGS per capita and inequity rate of access to UGS as two metrics for measuring environmental justice in terms of access to UGS. Using a network analysis, hotspot analysis, and correlation analysis, I mapped the spatial distribution of inequities in terms of access to UGSs; identified and characterized the hotspots and coldspots of inequity in terms of access to UGSs; and examined possible relationships between UGSs and the demographic characteristics of the 26 municipalities across SR. The results of my research indicated that despite the abundance of UGSs in SR, the spatial distribution of UGSs in SR is uneven and therefore, access to UGSs is not equitable for all residents. The results also indicated that access to UGSs in municipalities with higher percentages of the elderly, women, high-income groups, and people born in Sweden is easier. In contrast, access to UGSs in municipalities with higher percentages of retirees, middle-income groups, younger people, employed individuals, and people born outside Europe is worse. My research suggests that UGS accessibility is influenced by complex factors and need local-scale interventions in each area depending on the local issues of concern. Future research should focus on more localized data and finer spatial scales, incorporating a more detailed consideration of UGSs and accessibility to better investigate the interactions between UGSs and demographic variables. I denna forskning undersöker jag de rumsliga relationerna mellan tillgängligheten till urbana grönområden (UGS) och demografiska egenskaperna hos de 26 kommunerna i Stockholmsregionen (SR). Jag valde ut sju demografiska variabler för denna forskning: ålder, kön, sysselsättning, inkomst, utbildning, födelseland och hushållsstatus. Jag samlade in rumsliga och demografiska data från tillgängliga online källor med öppen åtkomst. Jag definierade en tröskel på 300 m som det maximalt acceptabla avståndet mellan varje bostadshus och den närmaste UGS och använde UGS per capita och ojämlikhetsgrad i tillgång till UGS som två mått för att mäta miljörättvisa avseende tillgång till UGS. Med hjälp av nätverksanalys, hotspot-analys och korrelationsanalys kartlade jag den rumsliga fördelningen av ojämlikheter i förhållande till UGS; identifierade och karakteriserade hotspots och coldspots för ojämlikheter i förhållande till UGS; och undersöker möjliga relationer mellan UGS och demografiska egenskaper hos de 26 kommunerna i SR. Resultaten av min forskning visade att trots ett överflöd av UGS i SR är den rumsliga fördelningen av UGS i SR ojämn och därmed är tillgången till UGS inte rättvis för alla invånare. Resultaten visade också att tillgången till UGS är enklare i kommuner med en större andel äldre, kvinnor, personer med höga inkomster och personer födda i Sverige. I motsats till detta är tillgången till UGS sämre i kommuner med ett högre andel pensionärer, personer med medelinkomster, yngre människor, anställda och personer födda utanför Europa. Min forskning antyder att tillgången till UGS påverkas av komplexa faktorer och kräver lokala insatser i varje område beroende på lokala omständigheter. Framtida forskning bör inriktas på mer lokaliserade data och finare rumsliga skalor, inkludera en mer detaljerad betraktelse av UGS och tillgänglighet för att bättre undersöka samspelet mellan UGS och demografiska variabler. |
Databáze: | Networked Digital Library of Theses & Dissertations |
Externí odkaz: |