| Popis: |
Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen. I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet. Här görs politiska kultursatsningar i olika former för att förbättra området med avseende på bland annat segregering. I Tensta ligger Tensta konsthall som visar samtidskonst av hög kvalitet. Frågan är dock vad dessa typer av satsningar kan åstadkomma i ett område som Tensta och varför de egentligen kommer till. Syftet med detta arbete är att undersöka vad kulturverksamheter i urbana periferin är ett uttryck av och att försöka analysera effekten av kulturinstitutioner i förorten samt vad dessa har för betydelse för platsen. Empirisk undersökning utifrån intervjuer samt information om konsthallen gjordes och analyserades utifrån Richard Floridas och David Harveys teorier om kultur i stadsplaneringen. Studien visar att konsthallen i första hand inte etablerades för Tensta, men däremot är viktig för området. Konsthallens tillkomst och existens är beroende av finansiering av statliga kultursatsningar. På så sätt blir Tensta konsthall är ett uttryck av statens och pengarnas makt över kulturen samt statliga integrations- upprustningssatsningar i förorten. Kulturverksamheten i förorten kan antas bidra till ekonomisk tillväxt i området då den bidrar till en sociokulturell mötesplats. |
