| Popis: |
Registerkontroller har visat sig vara ett vanligt förekommande komplement i rekryteringsprocesser för att bedöma en persons lämplighet. Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för användningen av registerkontroller vid rekrytering, vad för etiska överväganden som ligger bakom samt arbetsgivares attityder till att anställa en person som förekommer i belastningsregistret. Vår teori inleds med arbetsgivarens fria anställningsrätt då denna utgör en arbetsrättslig grund sett till hur en arbetsgivare fritt kan anställa den person som den anser mest lämpad. Sedan lyfts begreppet anställningsbarhet, etik, en avhandling avseende en arbetsgivares användning av registerkontroller samt dataskyddsförordningens föreskrifter. Vidare presenteras två studier som avser tidigare brottsdömdas chans till arbete och en studie om arbetsgivares attityder till att anställa en tidigare brottsdömd. De teoretiska utgångspunkterna ligger till grund för att analysera det kvalitativt insamlade materialet. Empirin är inhämtad genom intervjuer med åtta respondenter som jobbade vid tiden för undersökningen på medelstora till stora företag i Sverige samt hade roller där de kom i kontakt med rekrytering löpande. De representerade även företag där det inte finns lagstadgat att registerkontroller ska göras vid nyanställning, utan där det görs utifrån eget intresse. Intervjuerna gjordes på distans och spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Den insamlade datan kategoriserades sedan enligt tre kategorier och sammanfattades därefter. Studiens resultat pekar på att respondenterna gör registerkontrollerna antingen genom ett registerutdrag alternativt en bakgrundskontroll. Genomgående berör vi därför begreppet registerkontroll som ett samlingsnamn avseende både registerutdrag och bakgrundskontroller, men förklarar även tillvägagångssätten för sig. Detta gör de även oberoende av tjänst och på slutkandidat. Resultatet visar även att respondenterna står inför flera etiska överväganden när de ska besluta om registerkontroll, till exempel där de behöver väga fördelarna för företaget mot de eventuella nackdelar en registerkontroll kan innebära för den arbetssökande. Därutöver menar våra respondenter att brottet i sig som en arbetssökande kan ha i sitt belastningsregister är avgörande för ett anställningsbeslut, men även vad gäller bland annat brottets påföljd, strafftid samt antalet lagöverträdelser. Vad som är genomgående i vårt resultat är att detta görs med anledning av att upprätthålla en lämplighet för ett visst arbete. Även att respondenterna gör registerkontroller som ett komplement i sin bedömning och inte låter informationen från belastningsregistret bli avgörande. |
