| Popis: |
Passivitetsrätten ger skattskyldiga som är misstänkta för brott en rätt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstänkte behöver således inte bidra till bevisningen i målet genom att exempelvis göra ett bekännande eller lämna material som är belastande för denne. Detta innebär att det är åklagaren som måste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltså igen skyldighet för den tilltalade att på något vis göra åklagarens arbete lättare. Ett påförande av skattetillägg är också att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebär att passivitetsrätten även inträder när det är fråga om skattetillägg. I den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, även kallad Europakonventionen, finns det ingen bestämmelse som uttryckligen stadgar rätten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrätten omfattas av rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen. Enligt konventionen ska passivitetsrätten inträda när en skattskyldig har blivit ”anklagad för brott”. Det framgår dock av Europadomstolens praxis att rätten endast inträder när en person som är misstänkt för att ha begått ett brott blir påverkad av misstanken. Detta kan bli aktuellt när åtgärder som bland annat häktning, anhållan och en påbörjad förundersökning vidtas mot den brottsmisstänkte. I svensk rätt inträder passivitetsrätten när det ”finns anledning att anta” att den enskilde har gjort sig skyldig till en gärning som är straffbelagd eller som kan leda till skattetillägg. I studien har det dock framkommit att det inte finns en generell tidpunkt för när passivitetsrätten inträder. Skatteverket har enligt svensk lagstiftning inte en skyldighet att upplysa en skattskyldig person om dennes passivitetsrätt. Det finns inte heller något som tyder på att Europakonventionen ställer ett sådant krav. En konsekvens av detta kan bli att de skattskyldiga som inte har kunskap om passivitetsrätten förlorar sin rätt att vara passiv i en skatteutredning. Detta innebär att höga krav ställs på den skattskyldiges kunskaper om passivitetsrätten. Skatteverket har en möjlighet att begära att få in information i situationer där skattetillägg kan uttas. Den skattskyldige kan således antingen av sin okunskap eller av frivillighet lämna relevanta uppgifter till verket. En nackdel som dock kan finnas med en upplysningsplikt är att det kan leda till att den skattskyldige undanröjer väsentlig bevisning. |
