Sexigt smala kvinnor och muskulösa överordnade män : En kvantitativ och kvalitativ undersökning av svenska modemagasins porträttering av män och kvinnor – före och efter #MeToo
| Autor: | Johansson, Ebba, Eriksson Leekhian, Nathalie |
|---|---|
| Jazyk: | švédština |
| Rok vydání: | 2023 |
| Předmět: | |
| Druh dokumentu: | Text |
| Popis: | Expansive campaigns followed each other in the 2010s – #EverydaySexism, No More Page 3 and #Metoo. The latter movement had a major impact in October 2017 in connection with Alyssa Milano's tweet in which she called on women who had fallen victim to sexual harassment or abuse to respond to "MeToo". The movement gained great expansion internationally and a huge debate about sexual abuse and gender-based power structures took off. This study aims to examine, from a gender perspective, how this movement potentially affected gendered norms and ideals for Sweden's largest fashion magazine for men and women. To answer the set of research questions employed in the study, a quantitative content analysis is applied as a method to identify normative visual ideals and beauty standards. A semiotic image analysis is then applied to further study how gender portrayal takes place before Metoo compared to after the spread of the movement, as well as which similarities and differences can be discerned between the sexes. The study's material consists of the covers of Sweden's largest fashion magazines for men and women - Café Magazine and Elle Sverige during the time period 2012-2022. Theoretical starting points for the study are partly gender theories, including masculinity and feminism, partly previous research related to newspapers. The results showed, among other things, that the majority of the covers portray men and women in line with feminine and masculine ideals, both before and after Metoo. Also that women are more likely than men to expose skin and are portrayed in a passive engagement. The result also showed an increase in the representation of curvy body shapes for both men and women after Metoo. Expansionskraftiga kampanjer avlöste varandra under 2010-talet – #EverydaySexism, No More Page 3 och #Metoo. Den sistnämnda rörelsen fick sitt stora genomslag i oktober 2017 i samband med Alyssa Milanos tweet där hon uppmanade kvinnor som fallit offer för sexuella trakasserier eller övergrepp att svara ’’Metoo’’. Rörelsen fick stor expansion internationellt och en enorm debatt om sexuella övergrepp och könsbaserade maktstrukturer tog fart. Denna studie syftar till att ur ett genusperspektiv, undersöka hur Metoorörelsen potentiellt påverkat könsbundna normer och ideal för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor. För att besvara undersökningens frågeställningar tillämpas en kvantitativ innehållsanalys som metod för att identifiera normativa visuella ideal och skönhetsnorm. Därefter appliceras en semiotisk bildanalys för att vidare studera på vilket sätt könsportättering sker innan Metoo jämfört med efter rörelsens utbredning, samt vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan könen. Studiens material utgörs av omslagen för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor – Café Magazine och Elle Sverige under tidsperioden 2012-2022. Teoretiska utgångspunkter för studien är dels genusteorier, innefattande maskulinitet och feminism, dels tidigare forskning relaterat till tidningar. Resultatet visade bland annat att majoriteten av omslagen porträtterar män och kvinnor i linje med feminina och maskulina ideal, såväl före som efter Metoo. Även att kvinnor är mer benägna än män att exponera hud samt framställas i ett passivt engagemang. Resultatet visade också en ökning av kurviga kroppformers representation för både män och kvinnor efter Metoo. |
| Databáze: | Networked Digital Library of Theses & Dissertations |
| Externí odkaz: |
|