Psykologiska riskfaktorer kopplat till uppkomsten av idrottsskada hos 16–20 år gamla lagidrottare
Autor: | Bernhardsson, William, Andersson, Josef |
---|---|
Jazyk: | švédština |
Rok vydání: | 2022 |
Předmět: | |
Druh dokumentu: | Text |
Popis: | Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan specifika personlighetsegenskaper, copingresurser, tidigare stressorer och uppkomsten av idrottsskador hos aktiva lagidrottare i åldrarna 16-20. Insamlingen av data skede via ett icke slumpmässigt urval då idrottsgymnasium och idrottsföreningar blev utvalt kontaktade. Sammanlagt utfördes två mätningar där första mätningen utfördes 4-5 veckor efter första tillfället där tränare och ledare skulle rapporta de idrottsskador som uppkommit sen den första mätningen genomfördes. Det slutgiltiga urvalet bestod av 94 idrottare varav 61 manliga (M=16.74, SD=0.83) och 33 kvinnliga (M=17.40, SD=1.31). De idrotter som inkluderades var fotboll (n=36), handboll (n=27), ishockey (n=23) och baseboll/softboll (n=8). Resultatet visade att negativa livshändelsestressorer var den enda psykologiska riskfaktorn som hade ett signifikant samband med idrottsskador. Baserat på resultatet från föreliggande studie rekommenderas fortsatt forskning inom området för att kunna kartlägga hur psykologiska faktorer förhåller sig till uppkomsten av idrottsskador för att bättre kunna förebygga idrottsskador genom exempelvis utbilda idrottare och tränare. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between specific personalitytraits, coping resources, history of stressors and the occurrence of sports injuries in active team athletesaged 16–20. The data was collected from a non-random sample due to sport high schools and sportassociations were selectively contacted. A total of two measurements were performed where the firstmeasurement was in form of a questionnaire that the participants would answer while the secondmeasurement was performed 4–5 weeks afterwards where the coaches/leaders would report the sportinjuries that had occurred since the first measurement was performed. The final sample consisted of 94athletes, of which 61 were male (M = 16.74, SD = 0.83) and 33 were female (M = 17.40, SD = 1.31). Theteam sports included were football (n = 36), handball (n = 27), ice hockey (n = 23) and baseball/softball(n = 8). The results showed that negative history of stressors was the only psychological risk factor thathad a significant relationship with sport injuries. Based on the results from the present study furtherresearch is recommended in the field, to be able to address how psychological factors relate to theoccurrence of sport injuries to better prevent sport injuries, for example by educating athletes andcoaches. |
Databáze: | Networked Digital Library of Theses & Dissertations |
Externí odkaz: |