Insamlingssystem för matavfall : Vilket system ska Halmstad kommun införa?

Autor: Sundin, Therese, Eriksson, Tina
Jazyk: švédština
Rok vydání: 2012
Druh dokumentu: Text
Popis: Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ”God bebyggd miljö” säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. För hushåll finns ingen utsortering av matavfall alls. För att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det att kommunen gör större tilltag och en möjlighet är att införa ett insamlingssystem för matavfall från villahushållen. I Sverige har idag 132 av 290 kommuner infört insamlingssystem för matavfall från hushåll. Matavfallet behandlas antingen via kompostering eller via rötning. Behandling av biologiskt avfall har många fördelar och allt fler kommuner investerar i behandlingsanläggningar. Fördelen med rötning framför kompostering är att avfallet genererar biogödsel och biogas. Genom biogödseln återförs näringsämnen som fosfor och kväve till marken och på så vis sluts kretsloppet. Biogasen kan användas till energi- och värmeutvinning samt uppgraderas till fordonsbränsle. Syftet med vår studie är att undersöka vilket insamlingssystem för matavfall som är lämpligast för Halmstad kommuns villahushåll genom att studera insamlingssystemen ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Utöver detta har även servicegraden med de olika insamlingssystemen studerats. Studien är tänkt att fungera som ett underlag till Halmstad kommun vid planering och införandet av ett insamlingssystem för matavfall, för att kunna uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. En jämförande studie mellan olika kommuners insamlingssystem av matavfall har genomförts. Dels utfördes intervjuer med kontaktpersoner från nio olika kommuner, och dels har plockanalyser som jämför sorteringsgraden samlats in och bearbetats från samma nio kommuner. Insamlingssystemen som studerats är optisk sortering, flerfackssystem och tvåkärlssystem. Systemen består av minst två fraktioner; en brännbar fraktion och en matavfallsfraktion. Insamlingssystemen har jämförts ur ett miljöperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, men även sorteringsgraden och dess kvalitet har studerats. Med hjälp av vår teori, intervjuerna och plockanalyserna har vi dragit slutsatser om vilket system som skulle vara mest lämpligt i dagens Halmstad. Ur ett ekonomiskt perspektiv är optisk sortering det bästa alternativet. Ur ett miljöperspektiv är flerfackssystemet det bättre alternativet då det enligt vår studie har högst sorteringsgrad, både i matavfallsfraktionen och i den brännbara fraktionen. Ytterligare en fördel ur ett miljöperspektiv är att papperspåsarna som används är återvinningsbara, detta gäller inte plastpåsarna som måste användas vid optisk sortering. Vår studie visar på att insamling och behandling via rötning av matavfall från villahushållen i Halmstad kommun kommer bidra till att miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” uppnås. Biogasen som utvinns från matavfallet via rötning kommer kunna driva 21 stycken av Halmstad kommuns 33 stadsbussar.
The country of Halland has based its 16 regional environmental goals on the 16 national environmental goals. The environmental goal number 15 “A good built environment” state that 35 % of the food waste should be treated biologically. Today the Municipality of Halmstad in the country sort out 6, 8 % of food waste from restaurants and manufactures. The Municipality of Halmstad is therefore far from reaching the regional environmental goal “A good built environment”. Today the Municipality of Halmstad has no separation of food waste from households.The food waste can be treated either by composting or by anaerobic digestion. The advantage of the latter is that the food waste generates bio-manure and biogas. The bio-manure can be used as fertilizer in soil and therefore recycle important nutrients as phosphorus and nitrogen. The biogas can be used for energy and heat extraction as well as upgrading into vehicle fuel.The aim of this study is to examine, using both an economic and an environmental perspective, what kind of collection system of food waste that could be appropriate to use in the Municipality of Halmstad. The study should serve as a basis for the Municipality of Halmstad in their planning and implementation of a collection system of food waste.A comparative study between different collection systems of food waste in different municipalities has been conducted using literature, data from other municipalities and interviews. The collection systems that have been studied are optical sorting, multi- compartment and two-compartment system. The collection systems are compared from an environmental perspective and from an economic perspective, but also the sorting rate and its quality has been studied.From an economic perspective the optical sorting system is the best option. From an environmental perspective the multi-compartment system is the better option since it has the highest degree of sorting. Our study shows that the collection and biological treatment of the food waste from residential households in Halmstad municipality will contribute to making sure that the environmental goal “A good built environment” is achieved. Calculations show that the biogas that is extracted from the food waste by biological treatment will be able to operate 21 of the 33 city busses in Halmstad municipality per year.
Databáze: Networked Digital Library of Theses & Dissertations
Externí odkaz: