| Popis: |
Läromedel och dess status i svensk skola har blivit föremål för samhällsdiskussion de senaste åren. I denna uppsats görs ett försök att belysa en del av läromedels- och läroplansforskning som det inte har forskats mycket om. Denna kvantitativa undersökning har som syfte är att undersöka hur läroplansrealisering, genom läromedel, möjliggörs av lärares delaktighet i en kollegial urvalsprocess. Detta görs genom frågeställningarna: ● Hur stor del av urvalsgruppen uppger att de varit delaktiga i en urvalsprocess av läromedel? ● Hur upplever svensklärare att tid påverkar deras möjligheter till delaktighet i en kollegialurvalsprocess? ● I vilken utsträckning upplever lärare att de läromedel som används i svenskundervisningen fungerar för att realisera läroplanens kunskapskrav och centrala innehåll. ● I vilken utsträckning upplever lärare att de behöver komplettera läromedel med annat material för att realisera läroplanens kunskapskrav och centrala innehåll? En enkätundersökning genomfördes där högstadielärare i två medelstora kommuner bjöds in att delta. Totalt kontaktades 61 svensklärare varav 16 deltog i undersökningen. Enkäten genomfördes via SUNET Survey och resultat bearbetades i IBM SPSS Statistics. Som teoretisk utgångspunkt används läroplansteoretiskt perspektiv, närmare bestämt på transformeringsarenan. Perspektivet används för att analysera svensklärares egna ställningstaganden kring delaktighet i urvalsprocesser samt hur väl de upplever att de läromedel som används i undervisningen kan realisera läroplanen. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna är eller har varit delaktiga i en urvalsprocess som i de flesta fall är kollegial. Möjligheter att vara delaktig i en urvalsprocess av läromedel upplevs dock begränsas av ekonomi och tid. Inom den transformerande arenan tar deltagarna i hög grad hänsyn till läroplanen vid urval av läromedel. Resultatet visar att lärare upplever att de kan realisera läroplanen med sitt kollegialt valda läromedel. Ett flertal uppger att de behöver komplettera med annat material, medan några respondenter inte upplever ett behov av komplettering. Komplettering av läromedel ses, genom ett läroplansteoretiskt perspektiv, som något utmärkande för lärares autonomi. Trots att lärare upplever en delaktighet är tiden för denna mycket liten. Bristen på tid för granskning skulle därför kunna resultera i att läromedel som används i skolan har låg kvalitet och därigenom påverkas kvaliteten på utbildningen i svensk skola. Det är viktigt att lärare blir medvetna om sin egen och skolans bundenhet till läroplanen, något förlagen inte är, vilket gör granskning nödvändigt. Vi argumenterar för att denna behöver vara kollegial och att de personer som påverkar lärares möjligheter till kollegiala urvalsprocesser, exempelvis rektorer, behöver underlätta för att dessa genomförs. |
