Får jag vara Magnus Uggla? : en undersökning av elevers nyttjande av skolgården
| Autor: | Forsberg, Frida, Andersson, Fredrik |
|---|---|
| Jazyk: | švédština |
| Rok vydání: | 2013 |
| Předmět: | |
| Druh dokumentu: | Text |
| Popis: | Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder: Vad gör eleverna på skolgården under rasten? Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten? Metod I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan. Resultat Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor. Slutsats Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena. Aim The aim of this study is to investigate pupils’ use of the schoolyard and which factors that influence pupils’ choice of activity during the break. Through a comparative study, we want to increase the understanding of the relationship between the physical design of the schoolyard and pupils’ occupation during breaks. The questions are: What do the pupils do in the schoolyard during breaks? What impact does the schoolyard layout have on pupils’ occupation during the break? Does the gender of the pupils’ have an impact on their occupation during the break? Method The study used structured observations, field notes and interviews. The study was conducted in two elementary schools with different types of schoolyards. The observation was based on the proven method "System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)" (McKenzie 2006). In conjunction with the structured observations field notes were taken as we have seen things that we experience may have affected the results of our observation. On both schoolyards a qualitative interview was conducted with a person from the staff. Results The results of the observations show that pupils in the two schoolyards mostly occupy themselves with the activity socialization (31 percent). The design of the schoolyard has an effect on which activity the pupils choose to occupy themselves with. Socialization was a more common activity at the schoolyard without forest, schoolyard A than at the schoolyard schoolyard with forest, schoolyard B. At schoolyard B playing with stationary equipment was more common than at schoolyard A. A clear significant difference in the activities of the different sexes was found in the activity sports. A total of 21 percent of all boys occupied themselves with this activity during the break compared to a total of 3 percent for the girls. Conclusions This study can by an application of Hirdman’s gender theory and the socio-cultural perspective provide a wider understanding of the design of the schoolyard in relation to the choice of activity and the significance of gender for pupils’ occupation during breaks. If pupils’ occupation during breaks is influenced by their gender and schoolyard layout it should be in the school's interest to examine the schoolyard and teachers' work in this arena. |
| Databáze: | Networked Digital Library of Theses & Dissertations |
| Externí odkaz: |
|