| Popis: |
Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur några centrala händelser under andra världskriget framställs i svenska och finlandssvenska läroböcker i historia. Framför allt undersöks om läroböckernas innehåll präglas av en kritisk eller förlåtande hållning gällande de båda ländernas relation till Tyskland, finlandshjälpen, och finska krigsbarn. De frågor som ställs för att uppnå syftet är: Hur framställs Sveriges respektive Finlands relation till Tyskland under andra världskriget i läroböckerna? Hur framställs finlandshjälpen i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? Hur framställs finska krigsbarn i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? De material som undersöktes bestod av sju läroböcker, fem från Sverige och två finlandssvenska läroböcker. De svenska läroböckerna är inte äldre än fyra år och har valts ut genom sökningar ur biblioteks databaser och koll av tidigare forskning. De finlandssvenska läroböckerna är rekommenderade av Förbundet för lärare i historia och samhällslära. Metoden för själva analysen består av att undersöka läroböckernas urval samt deras förlåtande eller kritiska perspektivmarkörer och värdeomdömen. Den tidigare forskning har visat att andra undersökningar av äldre svenska och finsk-svenska läroböcker nämner finlandshjälpen mycket men inte krigsbarn särskilt. Tidigare forskning lyfter också att äldre läroböcker har haft vitt skilda uppfattningar om hur den svenska neutraliteten ska uppfattas. Uppsatsen visar att finlandshjälpen inte nämns i de finlandssvenska läroböckerna vid fler än ett tillfälle, men har en tydlig plats i de svenska läroböckerna. Finska krigsbarn får ta mer plats i de finlandssvenska läroböckerna än de svenska. Gällande de förlåtande och kritiska markörerna så är läroböckerna jämförelsevis mer förlåtande än kritiska, de finlandssvenska läroböckerna är dock mer kritiska än de svenska. |
