| Popis: |
Spelfilm som medium är populärt och används allt oftare iundervisningssammanhang. Följande uppsats undersöker hur fem yrkesverksammagymnasielärare tillämpat spelfilm som pedagogiskt verktyg i etikundervisningen ireligionskunskap. Informanterna har valts ut utifrån sin profession ochämneserfarenhet.Syftet med denna studie är att undersöka hur religionskunskapslärare arbetar medetikundervisning i relation till spelfilm som pedagogiskt verktyg. Studienundersöker lärarnas ämnesdidaktiska val samt möjligheter och/eller begränsningarmed spelfilm i undervisningskontext. Följande forskningsfrågor ämnas besvaras.Varför väljer lärarna att tillämpa spelfilm i etikundervisningen och vilkakompetenser vill de att eleverna ska uppnå? Hur beskriver och motiverar lärarnasina arbetssätt med spelfilm i sin etikundervisning? Vad berättar lärarna om attanvända spelfilm i etikundervisningen utifrån både möjligheter och utmaningar?Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom kvalitativ metod medsemistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Studiens resultat visar lärarnasolika arbetssätt vilka inkluderar etiska dilemman, muntliga och skriftligadiskussioner och övningar samt normativa teorier. Genom olika val av spelfilmarbetar lärarna både med etiska dilemman, etisk analys och som motivation tillelevernas förståelse och reflektion. Film kan, enligt lärarna, väcka känslor samtidigtsom det finns en distans till den fiktiva historien och rollkaraktärerna vilket beskrivssom en fördel eftersom eleverna då inte behöver utgå ifrån sig själva vilket skullekunna vara utlämnande.Utmaningar med spelfilm är att det kan vara tidskrävande både att visa film ocharbeta utifrån den men också att hitta lämpliga filmer eftersom det måste göras medeftertanke, enligt lärarna. Resultatet visar att lärarna arbetar med spelfilm sompedagogiskt verktyg både på lika och olika sätt. En önskvärd kompetens somframträder i alla lärarnas svar är att eleverna ska uppnå förståelse. Den teoretiskareferensramen som utgör grunden för analysen av studiens resultat utgår ifrån fyraeftersträvansvärda etiska kompetenser utifrån Christina Osbeck, Olof Franck,Annika Lilja och Karin Sporres forskning: moralisk känslighet, moraliskt omdöme,moralisk motivation och moraliskt genomförande. Ytterligare två önskvärdakompetenser kan identifieras i lärarnas utsagor utifrån uppsatsens teoretiskareferensram. Att inta en annan ståndpunkt samt att eleverna känner motivation.Dessa finns inte explicit i ämnesplanen för religionskunskap och skulle därmedkunna ses som en implicit etikutbildning. |
