| Popis: |
Att sträva efter en hållbar samhällsutveckling sett till ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter är en målsättning som ges stor tonvikt inom svensk politik och planering. Den påtagliga boendesegregationen som präglar det svenska samhället utgör dock ett problem i arbetet för att nå den sociala hållbarheten, vilket inte minst tydliggörs genom att det varit en fråga på den politiska agendan sedan 1970-talet. För att försöka minska segregationen eftersträvar kommuner ofta att skapa blandade bostadsområden, planera för mötesplatser samt bygga bort barriärer mellan olika stadsdelar för att öka integrationen och minska både geografiska och sociala avstånd mellan människor. Sedan avregleringen på bostadsmarknaden har de privata aktörernas roll i bostadsförsörjningen ökat, vilket resulterat i att nya bostadskoncept etablerats i Sverige. Undersökningsobjektet för denna studie, nämligen gated communities, utgör ett av de allra senaste koncepten. Det finns många varianter av gated communities runt om i världen, men en generell beskrivning är att det rör sig om bostadsområden som hägnas in med hjälp av fysiska barriärer så som murar, stängsel eller grindar. Bostadskonceptet är väletablerat i exempelvis USA och Sydamerika, men på den svenska bostadsmarknaden har det ännu inte slagit igenom. Under andra halvan av 2000-talet har det dock byggts ett antal inhägnade bostadsområden runt om i landet, vilket skapat en medial debatt kring huruvida gated communities kan komma att se en framtida utveckling även i Sverige. Detta masterarbete syftar till att undersöka och analysera vad gated communities kan komma att innebära för den socialt hållbara bostads- och samhällsutveckling som politik och planering strävar efter att uppnå. Syftet är också att undersöka hur ett antal kommuner i deras strategiska arbete ser på bostadskonceptet och vilka konsekvenser som en ökad utveckling kan medföra. Detta har undersökts genom en flerfallstudie, där två bostadsområden och två kommuner utgör fallen i studien. Empirin i studien, vilken i huvudsak kommer från intervjuer med politiker, planerare och byggherrar samt genom dokumentstudier av olika planhandlingar, har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att inhägnade bostadsområden i en svensk kontext existerar i två former, nämligen inhägnade bostadsrättsområden och exklusiva gated communities där boende ges privat tillgång till funktioner och service. Studiens huvudsakliga slutsats är att båda formerna skapar ytterligare en dimension till den rådande boendesegregationen genom att fysiska barriärer förs upp och förtydligar gränser i rummet som tidigare endast varit mentala. Exklusiva gated communities som riktas åt socioekonomiskt starka grupper och erbjuder funktioner som parker, lekplatser och andra fritidsaktiviteter riskerar att minska dessa gruppers incitament till att nyttja de offentliga mötesplatserna som kommunerna skapar i förhoppning om att få olika befolkningsgrupper att mötas. En ökad utveckling av gated communities riskerar därmed att skapa ännu tydligare ”vi och dom” – uppdelningar i samhället och utmana de svenska strategierna som använts för att försöka minska boendesegregationen sedan 1970-talet. Trots detta visar studien även att det finns ett visst kommunalt intresse i bostadskonceptet, vilket kan bero på att kommuner kan öka sina skatteintäkter och göra kostnadsbesparingar genom etableringen av gated communities. |
