| Popis: |
I denna artikel undersöks diskurser om grundläggande skriftspråksfärdigheter för vuxna andraspråksinlärare inom studieprogrammet svenska för invandrare (sfi), med det specifika syftet att undersöka diskurser om skriftspråksundervisning på studieväg ett, för elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Studien har sin teoretiska bas i nexusanalys, vilket innebär att skriftspråksundervisningen studeras som en social handling, genom de tre diskurserna: Discourses in place, Historical bodies och Interaction order. Dessa studeras genom aktuella styrdokument, lärarintervjuer och klassrumsobservation. När det gäller betoningen i styrdokumenten på att undervisningen ska vara funktionellt utformad överensstämmer detta väl med lärarnas tal om hur skriftspråksundervisningen ingår som en del i den generella undervisningen i svenska och hur denna kopplas tydligt till elevernas upplevda behov i sin vardag. Samtidigt stämde den brist som påtalas i granskningar och rapporter, vad gäller att skapa individualiserad undervisning utifrån tidigare kartläggning, överens med att detta inte framträder starkt i diskurser som framkommer i intervjuer och klassrum. De motsägelser vad gäller kartläggning och individualisering som framträdde visar på ett utvecklingsbehov. Detta gäller även den tidiga bokstavsinlärningen som inte hade en framträdande plats i styrdokument och föreföll att behandlas separat i undervisningen. Idag utgör inte kunskap om skriftspråksutveckling för vuxna andraspråksinlärare ett behörighetskrav för sfi-lärare och av studiens 24 lärare sade sig enbart en ha sådan. Kunskap om tidig skriftspråksutveckling ingår vanligtvis enbart i lärarutbildning för lärare för barn, och gäller då förstaspråkstalare. Denna studie visar alltså både på ett behov av att skapa ytterligare kunskap om dessa initiala skeden av skriftspråksutveckling för vuxna och av kompetensutveckling för lärare på sfi, studieväg ett. |
