Translating Culture-specific Items in M. P. Giolito's Störst av allt from Swedish into Croatian and English

Autor: Nušak, Luka
Přispěvatelé: Antunović, Goranka, Bašić, Ivana
Jazyk: švédština
Rok vydání: 2022
Předmět:
Popis: Denna masteruppsats syftar till att identifiera hur kulturspecifika begrepp från Malin Persson Giolitos roman Störst av allt behandlas i dess översättningar till engelska och kroatiska, för att komma fram till vilka globala översättningsstrategier som dominerar. Enligt tidigare forskning finns det olika definitioner av nyckeltermer samt olika terminologier för översättningsmetoder och -strategier. Huvudsyftet med uppsatsen är att genom en komparativ analys av kulturspecifika begrepp och de översättningsmetoder som användes i översättningarna, jämföra generella tendenser för behandling av kulturspecifika begrepp samt fastställa om översättningarna riktas mot käll- eller målkulturen. En trespråkig parallellkorpus av kulturspecifika begrepp och deras översättningar till engelska och kroatiska har därför sammanställts. Kulturspecifika begrepp har delats in i sex semantiska kategorier: (1) Toponymer, (2) Personnamn, (3) Institutioner, organisationer, företag, (4) TV-program, (5) (Andra former av) materiell kultur och (6) (Andra former av) immateriell kultur. I den kvalitativ-kvantitativa analysen har det visats vilka översättningsmetoder som hade använts för att överföra vilka (typer av) kulturspecifika begrepp till kroatiska och engelska. Dessutom kan olika dominerande mönster läsas ut när det gäller översättningsstrategier. I uppsatsen används Ivirs (1987) klassificering av översättningsmetoder anpassad för denna uppsats ändamål. Den består av åtta översättningsmetoder (direkt lån, deskriptiv översättning, ordagrann översättning, substitution, lexikalt skapande, utelämnande, tillägg och kombination). Dessa metoder står i nära relation till fyra globala översättningsstrategier, nämligen exoticering, neutralisation, assimilation, edukation. Resultaten visar vissa mönster när det gäller användning av olika översättningsmetoder för vissa semantiska kategorier. Dessutom tyder resultaten på att både den engelska och den kroatiska översättningen präglas av exotiserande översättingsmetoder samt att den kroatiska översättningen även har en pedagogisk komponent. This master's thesis aims to identify how culture-specific items from Malin Persson Giolito's novel Quicksand are treated in its translations into English and Croatian, in order to figure out which global translation strategies are dominant. According to previous research, there are different definitions of key terms as well as different terminologies for translation methods and translation strategies. The main purpose of the thesis is to compare general tendencies for the treatment of culture-specific items through a comparative analysis of culture-specific items and the translation methods used in the translations, and determine whether the translations are directed towards the source culture or the target culture. A trilingual parallel corpus of culture-specific items and their translations into English and Croatian has therefore been compiled. Culture-specific items have been divided into six semantic categories: (1) Toponyms, (2) Personal names, (3) Institutions, organizations, companies, (4) TV programs, (5) (Other forms of) material culture and (6) (Other forms of) immaterial culture. In the qualitative-quantitative analysis, it has been shown which translation methods had been used to transfer which (types of) culture-specific items into Croatian and English. Furthermore, various dominant patterns have been recognized in terms of translation strategies. Ivir's (1987) classification of translation methods has been adapted for the purpose of this thesis. It consists of eight translation methods (direct borrowing, descriptive translation, literal translation, substitution, lexical creation, omission, addition and combination). These methods are closely related to four global translation strategies: exoticization, neutralization, assimilation, education. The results show certain patterns in the use of different translation methods for some semantic categories. In addition, the results indicate that both the English and Croatian translations are characterized by exoticizing translation methods and that the Croatian translation also has an educational component. Cilj ovog diplomskog rada jest identificirati na koje se načine kulturno specifični elementi u romanu Živi pijesak autorice Malin Persson Giolito prevode na engleski i hrvatski, kako bi se identificirale dominantne globalne prijevodne strategije. U dosadašnjim istraživanjima postoje različite definicije ključnih pojmova kao i različite terminologije prijevodnih postupaka i strategija. Glavni cilj rada jest komparativnom analizom kulturno specifičnih elemenata i prijevodnih postupaka korištenih u prijevodima, usporediti opće tendencije u prevođenju kulturno specifičnih elemenata te utvrditi jesu li prijevodi usmjereni prema izvornoj ili ciljnoj kulturi. U tu je svrhu sastavljen paralelni trojezični korpus kulturno specifičnih elemenata i njihovih prijevoda na engleski i hrvatski. Kulturno specifični elemanti podijeljeni su u šest semantičkih kategorija: (1) Toponimi, (2) Osobna imena, (3) Institucije, organizacije, tvrtke, (4) TV programi, (5) (Drugi oblici) materijalne kulture i (6) (Drugi oblici) nematerijalne kulture. Kvalitativno-kvantitativnom analizom pokazalo se kojim su prijevodnim postupcima prevedeni koji kulturno specifični elementi na hrvatski i engleski jezik te naposljetku koji se dominantni obrasci mogu uočiti u pogledu prijevodnih strategija. U radu se koristi Ivirova (1987.) klasifikacija prijevodnih postupaka prilagođena za potrebe ovog rada. Sastoji se od osam prijevodnih postupaka (posuđivanje, opisni prijevod, doslovni prijevod, supstitucija, leksička tvorba, izostavljanje, dodavanje i kombinacija), koji su blisko povezani s četiri globalne prijevodne strategije: egzotizacija, neutralizacija, asimilacija, edukacija. Rezultati pokazuju određene obrasce u korištenju prijevodnih postupaka za pojedine semantičke kategorije. Osim toga, rezultati pokazuju da i u engleskom i u hrvatskom prijevodu dominiraju postupci karakteristični za egzotizaciju te da hrvatski prijevod ima i pedagošku komponentu.
Databáze: OpenAIRE
Externí odkaz: