| Autor: |
Harrikari, Martina Patricia |
| Přispěvatelé: |
University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology, Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, Sosiologian laitos, Helsingfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen |
| Jazyk: |
švédština |
| Rok vydání: |
2006 |
| Předmět: |
|
| Popis: |
Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Fiskars bruk i västra Nyland har under de senaste 30 åren förändrats från ett brukssamhälle till ett hantverkarsamhälle. Samhället har fått ett tillskott av nya invånare. De nya invånarna har grundat företag och kommit samman för att organisera utställningar. Den gamla bruksorten är idag en väl besökt turistort. Min avhandling gäller en fallstudieforskning om denna förändring och det nya samhällets framväxt i bruket som en erfarenhet. Jag ämnar svara på följande frågor: - Varför har hantverkarna flyttat till bruket? - Vilken roll har bolaget haft i förändringen? - Vilken roll har utställningarna och Andelslaget hantverkarna, formgivarna och konstnärerna i Fiskars haft? - Hurdana är hantverkarnas sociala kontakter? I forskningen använder jag mig främst av teorier om gentrifikation (Smith 1996; Ley 1996). Med gentrifikation avses en process där ett bostadsområde för arbetarklassen renoveras och putsas upp och en ny befolkning flyttar in. Smith anser att det är det privata kapitalet som investeras i ett område som påbörjar gentrifikationsprocessen, alltså ett utbud. Ley å sin sida anser att det är inflyttarna som har en efterfrågan som sätter igång gentrifikationsprocessen. I forskningen använder jag mig också av Zukins (1995) teori om symbolekonomi och Bourdieus teori om symbolkapital. Forskningsmaterialet består av 17 intervjuer med främst medlemmar av Andelslaget hantverkare, formgivare och konstnärer i Fiskars utförda främst sommaren 2004. Fiskars årsberättelser och årsredovisningar utgör även ett viktigt forskningsmaterial. Materialet har jag analyserat med hjälp av tematisering. Både utbudet och efterfrågan har påverkat gentrifikationsprocessen i bruket. Hantverkarna nämner som främsta flyttorsak behovet av bostad och arbetslokal. Hantverkarna skapade på så sätt en efterfrågan på fastigheter. Bolaget Fiskars sålde 1984 en del av sina fastigheter till kommunen som fick statsfinansiering för grundrenovering av dem. I slutet av 1980-talet började även Fiskars bolag reparationen av fastigheterna i bruket. I Fiskars bruk fanns ett utbud. De nyinflyttade hantverkarna började organisera utställningar år 1994 som ökade symbolekonomin i bruket. Hantverkarna har kontakt sinsemellan på grund av gemensamma utställningarna. De flesta har även vänner och bekanta bland andra invånare i bruket. De hantverkare, formgivare och konstnärer som har ett starkt symbolkapital har även bättre möjligheter att få delta i utställningarna. |
| Databáze: |
OpenAIRE |
| Externí odkaz: |
|
