| Přispěvatelé: |
University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Communication, Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, Viestinnän laitos, Helsingfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kommunikationslära |
| Popis: |
Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Syftet med den här avhandlingen är att ta reda på hur kvinnor representeras i fyra tidningar. Jag har studerat Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet, Ilta-Sanomat samt Iltalehti för att se hurdana representationer tidningarna förmedlar. Jag har undersökt dels hur bilderna skiljer mellan de olika tidningarna och dels vilka variationer det finns mellan bilder på kvinnor och bilder på män. Jag har tittat på vilken typ av bilder som förekommer, var bilderna placeras i tidningarna och hur bilderna fördelas mellan könen. Jag har tittat på personen storlek på bilden, hur ofta kvinnor förekommer på sport- och nyhetssidor, hur ofta kvinnor beskrivs och förekommer huvudsakligen i relation till män, som flickvänner och fruar till exempel, samt hur våra dagstidningar skiljer sig från våra eftermiddagstidningar. Min frågeställning i avhandlingen är: Vilken kvinnobild förmedlar våra ledande dagstidningar och eftermiddagstidningar? Vilka värderingar speglas och underbyggs av mediernas kvinnobild. Jag har använt kvantitativ innehållsanalys som metod. Eftersom variablerna man mäter innehållet med är likvärdiga får man jämförbara uppgifter. Den kvantitativa innehållsanalysen kännetecknas av att den möjliggör en objektiv, mätbar och verifierbar beskrivning av innehållet. Jag har vidare i min analys utgått från framingteorin och agenda-setting teorin. Resultatet av kodningen visade att bilderna på män dominerar samtliga tidningar, 45 % av alla bilder var bilder på män, motsvarande siffra för bilder på kvinnor var 19 %. Tidningarna hade alla fyra en liknande fördelning mellan män, kvinnor och barn, hälften män, en femtedel kvinnor och endast en bråkdel barn. Däremot fördelade sig bilderna på kvinnor olika i de olika tidningarna. I Iltalehti och Ilta Sanomat fanns det få bilder i kategorierna för politik och yrke medan kategorierna underhållning och missar och modeller var stora. I Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet förekom knappast alls bilder på underhållare eller modeller, utan flest bilder placerades i kategorin för yrke eller kultur. Bilderna på män föreställer huvudsakligen politiker, yrkesutövare eller idrottsmän. Utgående från några av bilderna har jag tittat närmare på tidningarnas representationer, hur en könsroll skapas med hjälp av vissa element och vad som gör en bild till en typisk nyhetsbild eller sportbild. I avhandlingen ingår även diskussion kring bildanalys, stereotyper, könsroller samt tabloidisering. |
