| Autor: |
Björklund, Mikaela |
| Přispěvatelé: |
University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science, Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, Yleisen valtio-opin laitos, Helsingfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för allmän statslära |
| Jazyk: |
švédština |
| Rok vydání: |
2004 |
| Předmět: |
|
| Popis: |
Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Norden ses internationellt som en homogen region med en lång samarbetstradition. Efter att Finland och Sverige blev medlemmar i EU aktualiserades frågan om hur det fortsatta nordiska samarbetet skulle utformas. Europeiseringen har inverkat på det nordiska samarbetet och det har visat sig att de nordiska länderna inte alltid gör likadana val och prioriterar inte samma saker inom unionen. Syftet med denna avhandling var att jämföra de nordiska EU-ländernas EU-policy och strukturerna för EU-arbetet. Metoden var komparativ och jag använde mig av mest lika design. Jämförelsen gjordes alltså mellan länder som allmänt taget är likadana, men som skiljer på en punkt, i detta fall i fråga om den nationella EU-politiken. Frågeställningen var vilken inverkan val av policy och strukturer har på det nordiska samarbetet? Den teoretiska referensramen består av tre delar. För det första redogjordes för tre integrationsteorier, vidare redogjordes för begreppet europeisering. Till sist togs de hypoteser upp som användes som hjälp i analysen. Hypoteserna som användes var förvittringshypotesen, som spelar på tanken att europeisering leder till ett minskat intresse för Norden och nordiskt samarbete. Transformationshypotesen inkorporerades med denna eftersom hypotesen också spinner på tanken att de nordiska länderna söker nya samarbetsparter och intresset för Norden minskar. Den tredje relevanta hypotesen var renässanshypotesen som spelar på tanken att europeiseringen har inneburit ett uppsving för det nordiska samarbetet. Efter det inledande kapitlet om nordiskt samarbete gick jag in för att redogöra för fyra specifika delområden. För det första ländernas val i fråga om medlemskapet i EU, för det andra regeringsprogrammen i de nordiska EU-länderna, för det tredje behandlingen av EU-ärenden på det nationella planet och för det fjärde ländernas förhållningssätt och agerande i frågor kring EMU och unionens försvarspolitik. Slutsatserna drogs med hjälp av hypoteserna förvittring, transformation och renässans. I fråga om vägval och institutioner kunde man finna stöd för både renässans- och förvittrings/transformationshypoteserna. I den programmatiska delen samt i fråga om sakfrågor kring EMU och unionens försvarspolitik fick förvittringshypotesen stöd. Det nordiska verkar inte vara av betydelse i fråga om val av EU-policy, trots det är strukturerna i många fall likadana och man kan se likheter i bakgrunden till medlemskapet. |
| Databáze: |
OpenAIRE |
| Externí odkaz: |
|
