| Popis: |
[utdrag ur rapportens sammanfattning] Denna rapport behandlar djurbenen från grophusen i Löddeköpinge 90:1, vilka grävdes under 1990. Materialet består av 4638 fragment (ca 31 kg) från 28 grophus. Majoriteten kommer från vikingatida grophus. Analysen kan klassas som ett "återbesök" då materialet tidigare studerats av Johansson (2000). Analysen här aktualiseras av att Löddeköpinge kommer ingå i ett större projekt, där högre kontextuell upplösning av materialet är viktigt. Bland däggdjuren identifierades, förutom de vanliga boskapsdjuren, häst, kronhjort, hund och katt. Fiskbensmaterialet är relativt stort, och kännetecknas av den stora mängden torskben. Den mesta fisken kan antas ha fångats relativt nära kusten, men arter som långa och gråsej indikerar även djuphavsfiske. Arter som lever i söt-/ brackvatten, som id och abborre, förekommer också i materialet. Fågelbenen har inte varit i fokus (men se Johansson, 2000); bl.a. har and, gås, tamhös, kråka och duvhök identifierats. Materialen i stort representerar troligen avfall från konsumtion i närheten. Det är ganska välbevarat med en del slaktspår. Det uppbär också spår av gnag från hundar. Det är i mindre utsträckning påverkat av weathering. Matavfall från köttkonsumtion har förmodligen deponerats i grophus en tid innan anläggningarna fyllts igen. Bevaringsgraden skiljer sig dock mellan period och grophus. Detta behöver utforskas ytterligare. De högre frekvenserna av övre extremiteter från nötkreatur diskuteras som en möjlig spegling av kött som handelsvara. Detsamma gäller möjligen torsken. Inom Löddeköpinge skiljer sig materialet från Vikhögsvägen från de andra delarna av boplatsen, främst genom högre frekvens hästben. Detta diskuteras som möjlig zooarkeologisk indikator på att Vikhögsvägen hade en annorlunda platsfunktion. Den ses traditionellt som en mötesplats av säsongsmässig karaktär. I övrigt följer Löddeköpinge den regionala skånska temporala trenden med ökning av svinben under vikingatid, särskilt i slutet mot övergången till medeltid. |
