| Popis: |
Den klimatdrivna energiomställningen kommer att ställa omfattande krav på elsystemet. Ny förnybar produktionskapacitet och ny överföringskapacitet måste byggas i ett mycket snabbt tempo. Detta kommer att skapa utmaningar av två olika slag: i) att planera och bygga sådan kapacitet tar lång tid där det kan ta 10 år från idé till utbyggnad, ii) skalan i utbyggnaden kommer innebära ökad risk för konflikt med andra motstående individuella och samhälleliga intressen. Syftet med denna rapport är att spegla dessa utmaningar och analysera hur de lösningar som föreslås kan fungera, inte minst i vilken grad de bidrar till nya målkonflikter. Utbyggnad av elproduktion och eldistribution påverkas av flera olika planerings- och regleringssystem. Det handlar om fysisk planering genom bland annat översiktsplanen, koncessionsprövning med därtill hörande miljöbedömningar samt tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Anläggningar i havet i svensk ekonomisk zon prövas genom särskild lagstiftning. I debatten lyfts ett antal hinder fram för en snabb utbyggnad av elsystemet: i) långa processer försenar utbyggnaden av ny kapacitet, ii) processernas utfall är alltför oförutsägbara, iii) energiomställningen prioriteras för lågt i tillståndsprocesserna, iv) det finns en politisk risk (fr a vad gäller kärnkraft) som förhindrar utbyggnad av produktionskapacitet. Möjliga förslag på att korta processerna kan handla om mer resurser för ärendehantering hos myndigheter och bättre kvalitet på ansökningarna, mer samordnade processer, mer avgränsade miljökonsekvensbeskrivningar, kortare samråds- och överklagandetider och tydligare processledning från miljödomstolarna. Därutöver kan förutsägbarheten öka med tidigare beslut om tillåtlighet i processen inklusive eventuell kommunal tillstyrkan, med tydligare kriterier kring riksintressen och med en stärkt roll för den övergripande planeringen i relation till enskilda tillståndsbeslut. Flera av dessa förslag kan kräva ett förändrat perspektiv på miljöprövningens roll medan andra uppenbart skulle kunna leda till målkonflikter med andra samhällsmål inklusive processmål som inkludering och beaktande av olika aktörer och intressen. Vad som uppfattas som rätt eller fel prioriteringar är i sig politiska frågor där klimat- och energipolitiska intressen och de ekonomiska intressena hos exploatörer möter lokala miljö- och näringslivsintressen, försvars- och flygsäkerhetsintressen. Här kommer det alltid att finnas målkonflikter och acceptabla kompromisser kommer att behöva sökas både på såväl nationell som lokal nivå. |
