| Popis: |
Konferensabstrakt presenterat vid Svenska IVRs (Svenska sektionen av den internationella sammanslutningen för rätts- och socialfilosofi) konferens den 2-3 maj 2023 i Göteborg av Karl Dahlstrand.Skadeståndslagen fyllde 50 år förra året 2022 vilket uppmärksammades i antologin ”Skadeståndslagen 50 år” (Chamberlain, J., Hellborg, S., Hovi, S., Johansson, D. & Stenlund, K. red. 2022). I mitt kapitel ”Rättssociologiska reflektioner om skadeståndslagen” (Dahlstrand, 2022) reflekterade jag över performativitetsbegreppets relevans för att diskutera handlingsaspekten hos språkliga yttranden eller andra symboliska uttrycksformer vilket har uppmärksammats inom rättsvetenskapen sedan Karl Olivecronas dagar (Olivecrona, 1966). På senare tid har även Håkan Gustafsson lyft fram att jurister har ett performativt ansvar för hur gällande rätt presenteras (Gustafsson, 2021). Efter den senaste ändringen av skadeståndslagen ska nu skadestånd vid kränkning bestäms utifrån vad som är skäligt på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet (SkL 5:6). Utifrån konferenstemat ”Nya teorier i gamla läglar? Rätten i en förändrad kontext” kan fokuset på performativitetsbegreppet och upprättelsefunktionen ses som nygamla företeelser. Enligt lagstiftaren är syftet med lagändringen att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Detta ska delvis möjliggöras med en dynamisk (rätts)utveckling (Jmf prop. 2011/22:198, s. 17ff). En betoning av ”dynamisk rätt” för att uppnå sociala och psykologiska effekter ligger nära Olivecronas betoning av värdet av den effektiva suggestion som lagens imperativ utövar på medborgarna genom de performativa satserna i rättsspråket (Olivecrona, 1966; Dahlstrand, 2022). Vad lagstiftaren eftersträvar med en dynamisk rättstillämpning är att rättstillämparen ska höja skadeståndsnivåerna vilket ska resultera i att brottsoffren får upprättelse och därmed stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Av tradition har dock svensk rätt intagit en relativt restriktiv hållning till rent ideella skadestånd, som ersättning för kränkning, så det återstår att se om utredningen (SOU 2021:64) och lagändringen får den avsedda effekten. Frågorna har såväl rättsteoretiska som rättssociologiska aspekter och belyser intressanta frågor om rättstillämpning och spänningen mellan legalitet och legitimitet (Dahlstrand, 2012). Referenser:Chamberlain, Johanna, Hellborg, Sabina, Hovi, Sara, Johansson, David & Stenlund, Karolina (red.), Skadeståndslagen 50 år, Iustus förlag, Uppsala, 2022.Dahlstrand, Karl, Kränkning och upprättelse: en rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer, Lunds universitet, Lund, 2012.Gustafsson, Håkan, Dissens: om det rättsliga vetandet, Iustus förlag, Uppsala, 2021.Olivecrona, Karl, Rättsordningen: idéer och fakta, Gleerup, Lund, 1966. |
