| Popis: |
Bottenlevande fåborstmaskar, oligochaeter, är känsliga miljöindikatorer i alla typer av vatten (Milbrink, 1980). I en retrospektiv uppföljande studie över oligochaetsamhällen som miljöindikatorer i tre olika nordliga Vänervikar (Kattfjorden, Säterholmsfjärden och Åsfjorden) har dessa samhällen 2020 jämförts med situationen upp till 50 år tidigare. Studien visar att syrekrävande arter som Spirosperma ferox har ökat betydligt och finns nu även längre in i vikarna delvis på bekostnad av dominerande toleranta arter som Potamothrix hammoniensis och Limnodrilus hoffmeisteri, vilka associeras med belastning av organiskt material. Vänerns norra organiskt belastade randområden genomgår numera en fortlöpande oligotrofiering vilket denna undersökning ger belägg för. Studien koncentrerar sig också på de deformiteter som vissa oligochaetarter, särskilt P. hammoniensis, uppvisar som svar på metallkontaminering av bottnarnas sediment. Dagens situation med minskad antropogen belastning med avseende på näringsämnen och olika metaller har kunnat jämföras med tillståndet 50 år resp. 30 år tidigare. Stora mängder av miljöfarliga ämnen såsom kvicksilver finns lagrade i de sediment som oligochaeterna lever i. Deformiteterna indelas i grava och mildare former.Resultaten från undersökningen visar på att de allra grövsta formerna av missbildningar, dvs. groteskt förändrade ventrala borst, med tiden generellt sett har blivit mindre grava och minskat i omfattning. Utöver de skador som noterades på ventrala borst vid tidigare undersökningar noterades i de två senaste undersökningarna även att deformiteter hos de dorsala borsten (s.k. crotchets) har tillkommit hos arten P. hammoniensis i samtliga tre fjärdar. Dessa deformiteter spänner mellan lättare och mer grava skador, där de lätta dominerar. Liknande skador hos dorsala borst har endast undantagsvis setts i tidigare material från Vänern. De senaste två undersökningarna har avslöjat att en ytterligare art, S. ferox, visar deformiteter hos ventrala borst, men av mildare slag.Även om förekomsten av de mest grava deformiteterna har minskat, så visar resultaten att de lättare skadorna inte har minskat i samma omfattning under den undersökta perioden annat än på vissa provplatser. Detta skulle kunna tyda på att oligochaeterna fortfarande påverkas av upplagrade miljögifter i sedimenten. |
