| Popis: |
Försurningen av sjöar och vattendrag har generellt minskat i Sverige och det är följaktligen intressant att följa upp och söka förklara utvecklingen i Dalarnas vattendrag. Länsstyrelsen har därför initierat en vattenkemisk utvärdering av de regionalt övervakade vattendragen. Syftet med utvärderingen är att utvärdera surhetstillståndets utveckling med tiden samt att söka förklara orsakerna till eventuella trender i Hyttingsån, Acktjärnsbäcken, Göljån och Skidbågsbäcken (SK1 och SK2). Utvärderingen omfattar hela mätperioden t.o.m. 2012. Om man undantar den kalkade Skidbågsbäcken SK2, var samtliga bäckar jonsvaga med en medelkonduktivitet i intervallet 1,2-2,5 mS/m. I samtliga bäckar förutom Skidbågsbäcken SK1 var Ca2+ den dominerande baskatjonen (BC) följt av Na+, Mg2+ och K+. I Skidbågsbäcken SK1 dominerade Na+. BC-halterna balanserades primärt av RCOO- och HCO3-. Båda dessa anjoner bildas vid nedbrytning av organiskt material respektive vid koldioxidvittring av olika silikatmineral och utgjorde mellan 57-84% av anjonerna i de okalkade bäckarna. Andelen SO42- varierade mellan 8-25% med de högsta värdena i Hyttingsån och Göljån. Det är därför troligt att mänskligt betingad försurning bidrog med maximalt 8-25% i de studerade vattendragen och att denna påverkan var som störst i Hyttingsån och Göljån. I den kalkade Skidbågsbäcken SK2 var Ca2+ extremt dominerande och balanserat av HCO3-, båda med ursprung i den kalk som spridits. Buffertsystemet i Skidbågsbäcken SK1 dominerades helt av svaga organiska syror, vilket gav ett lågt medel-pH (4,5), medan buffertsystemen i Acktjärnsbäcken och Göljån dominerades av kolsyrasystemet och därför hade betydligt högre pH (6,1 respektive 6,4 i medeltal). Hyttingsån uppvisade en mix av de båda buffertsystemen och hade därför ett något lägre medel-pH (5,8) betingat av högre halter organiska syror. Den kalkade Skidbågsbäcken SK2 hade pH≈6,5. Med undantag av Hyttingsån, som inte uppvisar någon statistiskt signifikant trend (p>0,05), har pH ökat med ca 0,15, 0,3 och 0,45 pH-enheter under de ca 15 år som övervakningen pågått i Skidbågsbäcken SK1, Göljån respektive Acktjärnsbäcken. pH-ökningen sammanfaller med minskande SO42- -halter, vilket indikerar minskande påverkan från svavelnedfall. Hyttingsån uppvisar den största minskningen i SO42- -halter (2,8 µekv/l, år), men pH har inte förändrats. En förklaring är att de minskade SO42- -halterna i hög grad kompenserats av att baskatjonen Ca2+ minskat samtidigt som halterna organiska syror ökat. För samtliga bäckar förutom Hyttingsån indikerar BDM-resultaten att försurningstrycket var som högst i början på tidsserierna och endast Göljån uppvisade 1995 ett pH-värde som indikerar försurning. I Hyttingsån indikerar resultaten försurat tillstånd under vårarna 1996, 1999, 2001 och 2008. Någon generell trend går inte att spåra i Hyttingsån, vilket gör det angeläget att fortsätta mätningarna där. Efter 2008 bedöms samtliga vattendrag som icke-försurade med BDM-modellen. |
