| Popis: |
Based on experience gained from the implementation of the national PRTR (Pollutant Release and Transfer Register) registers parties to the Protocol on PRTRs shall consider evaluating the thresholds for capacities and pollutants listed in Annex I and II of the Protocol (Article 6 (2)). The thresholds were set aiming to cover about 90 % of industrial pollution in Europe. This case study for the Nordic countries aims to evaluate threshold values for capacity (Annex I) and substances (Annex II) according to the Protocol on PRTRs. The evaluation has been based on available data in the countries' national environmental reporting databases, European PRTR (E-PRTR) and, for emissions to air, data from CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). A number of pollutants to air (NOX, SOX, NH3 and PM10) and to water (total nitrogen, total phosphorus, Pb and Hg) has been included in the analysis. When comparing at European level for all included air pollutants, the results show that E-PRTR data does not capture 90% of the corresponding industrial emissions according to CLRTAP. For all pollutants, removal of threshold values for pollutants would increase the coverage in relation to CLRTAP. However, for NH3 and PM10, the difference between E-PRTR data and CLRTAP data is very large and additional measures are required. For both pollutants is it obvious that livestock is the activity where the difference between E-PRTR and CLRTAP is the largest. This indicates that the PRTR capacity threshold for livestock should be reviewed and that there is a need to evaluate the calculation methodology of the EMEP/EEA Guidebook. For PM10, it can also be noted that Annex 4 of the E-PRTR guidance document should be updated, as PM10 is not included since it is not expected to be emitted from livestock. For emissions to water, no dataset corresponding to CLRTAP exists, therefore any comparison on European level could not be made. Consequently, comparisons for water can only be made between two datasets, data reported to the national environmental reporting databases and to E-PRTR. For Pb, removing the threshold is enough to capture 90% of the reported emissions in the national reporting databases. For the remaining substances, however, additional measures are required to increase the coverage in relation to the national databases. Wastewater treatment plants and aquaculture are the industries that have been identified as the most relevant for a review of the capacity thresholds. Utifrån erfarenheter från genomförandet av de nationella PRTR-registren (Pollutant Release and Transfer Register) skall PRTR-protokollets parter överväga att utvärdera tröskelvärdena för kapacitet och föroreningar vilka anges i bilagorna I och II till protokollet (Artikel 6.2). Tröskelvärdena togs fram i syfte att täcka cirka 90 % av de industriella utsläppen i Europa. Fallstudien för de nordiska länderna syftar till att utvärdera tröskelvärden avseende kapacitet (Annex I) och ämnen (Annex II) enligt PRTR-protokollet. Utvärderingen har baserats på tillgängliga data i ländernas nationella miljörapporteringsdatabaser, Europeiska-PRTR (E-PRTR) och, för utsläpp till luft, även data från CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). Ett antal ämnen till luft (NOX, SOX, NH3 och PM10) respektive vatten (total-kväve, total-fosfor, Pb och Hg) har inkluderats i analysen. Vid jämförelse på europeisk nivå för luft, visar resultaten att E-PRTR-data inte fångar 90 % av motsvarande industriella utsläpp enligt CLRTAP för samtliga alla analyserade ämnen. För samtliga ämnen skulle ett avskaffande av tröskelvärden för föroreningar ha en positiv effekt på täckningsgraden i förhållande till CLRTAP. För NH3 och PM10 är skillnaden mellan E-PRTR och CLRTAP dock mycket stor och för dessa ämnen är det inte tillräckligt att avskaffa tröskelvärdena utan det krävs ytterligare åtgärder. För båda ämnena är det tydligt att djurhållning är den aktivitet där skillnaden mellan E-PRTR och CLRTAP är som störst. Detta tyder på att man bör se över PRTR-kapacitetströskeln avseende djurhållning, samt utvärdera beräkningsmetodiken enligt EMEP/EEA Guidebook. För PM10 kan man även konstatera att man bör uppdatera bilaga 4 i E-PRTR-vägledningsdokumentet, då PM10 ej är inkluderad som ett ämne som förväntas emitteras från djurhållning. För utsläpp till vatten finns det inget dataset motsvarande CLRTAP, därför var det inte möjligt att jämföra på europeisk nivå. Följaktligen kan jämförelser för vatten endast göras mellan två dataset, data som rapporteras till de nationella miljörapporteringsdatabaserna och till E-PRTR. Genom att ta bort tröskelvärdet för Pb skulle man fånga 90 % av de rapporterade utsläppen av ämnet i de nationella rapporteringsdatabaserna. För resterande ämnen krävs dock ytterligare åtgärder för att öka täckningsgraden. Avloppsreningsverk och fiskodling är de branscher som identifierats som mest relevanta för granskning av kapacitetströskelvärdena. |
