| Popis: |
Information om antal bekräftade oljeutsläpp och volym utsläppt olja från fartyg i Sveriges närområde har insamlats och publicerats sedan flera decennier av svenska Kustbevakningen samt av Helcom. Ytterligare information om förekomst av oljeutsläpp från fartyg i centrala Östersjön har insamlats via standardiserade vinterinventeringar av oljeskadade alfåglar under perioden 1996/97 till 2016/17. Information från dessa tre källor kan användas för att skapa ett flertal indikatorer som på olika sätt belyser trender över tid. De tre informationskällorna har olika felkällor, begränsningar och mörkertal. Sett över en längre tid pekar de tillgängliga indikatorerna på att antalet bekräftade oljeutsläpp och volymen utsläppt olja från fartyg i Östersjön och Västerhavet har minskat från en mycket hög nivå till en lägre nivå. På denna övergripande nivå är Kustbevakningens statistik för svenska havsområden och Helcoms statistik för hela Helcom-området samstämmig. En långsiktig minskning av bekräftade oljeutsläpp har även noterats i Nordsjön. Även antalet observerade oljeskadade alfåglar har minskat i centrala Östersjön under senare år. En mycket stor brist gällande oljeutsläppsstatistiken är att beräkningar eller modelleringar av mörkertal helt saknas. Oljeskadade fåglar upptäcks till exempel även när flygövervakning ej upptäcker utsläpp. Det finns inte heller tydliga beskrivningar publicerade över hur oljeutsläpp definieras eller vilka utsläpp som rapporteras till och publiceras av Helcom. Hittills använda indikatorer har inte tagit hänsyn till den rumsliga fördelningen av utsläpp. Detta är olyckligt eftersom hur stor effekten av oljeutsläpp blir på havsmiljön och marina organismer i mycket hög grad påverkas av var och när utsläpp sker. Under senare år har operationella utsläpp av andra oljeliknande kemikalier än mineralolja uppmärksammats allt mer. Kunskapen om vilken effekt olika kemikalieutsläpp, till exempel utsläpp av vegetabiliska oljor eller biodrivmedel, har på havsmiljön är generellt sett bristfällig. Det är dessutom i de flesta fall svårt eller omöjligt att från flygplan identifiera vilken kemikalie utsläppet består av. Det finns inte heller utvecklade metoder för att beräkna de upptäckta kemikalieutsläppens totala volym. Endast en mycket liten andel av de fartyg som illegalt släpper ut olja eller kemikalier till havs identifieras. Antalet utfärdade vattenföroreningsavgifter, domar och strafförelägganden är mycket lägre än antalet bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon. Det intressanta utifrån ett havsmiljöperspektiv och det svenska åtgärdsprogrammet för havsmiljön är dock om antalet operationella utsläpp i framtiden kommer att bli så låga att effekten på havsmiljön blir försumbar. Givet det okända mörkertalet för antalet utsläpp av olja och kemikalier, samt kunskapen om att även små utsläpp av olja och kemikalier kan medföra betydande miljöeffekter i känsliga havsområden, kan man inte i dagsläget dra slutsatsen att effekterna av operationella utsläpp i svenskt närområde är små eller försumbara. En officiell svensk datavärd som kan lagra, kvalitetssäkra och tillhandahålla basdata samt utföra analyser av historiska och framtida data rörande utsläpp av olja och kemikalier i svenska havsområden bör snarast utses av regeringen eller ansvarig myndighet. Denna datavärd för data rörande utsläpp av olja och kemikalier bör ha motsvarande kompetens rörande hantering av databaser och statistiska analyser som andra utsedda datavärdar, till exempel SMHI, som är värd för en mängd marinbiologiska övervakningsdata. |
