| Popis: |
IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför sedan 1992 undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2006/07 jämförs med mätningar under 1986 till 2006 i samma område. Mätningarna påverkades av avverkningar i områden gränsande till provytan under 2002, samt av upprensningar av vindfällen efter en storm i november 2006. Nedfallsmätningarna på öppet fält i Holmsvatten under 2006/07 visade en nederbördsmängd på 814 mm, vilket är nästan dubbelt så mycket som föregående år (428 mm). Våtdepositionen av antropogent svavel var 1,9 kg svavel per hektar jämfört med mätseriens medelvärde 2,3 kg per hektar. Vad gäller oorganiskt kväve var våtdepositionen 1,8 kg oorganiskt kväve per hektar jämfört med medelvärdet 2,1 kg per hektar. Sedan mätningarna startade 1991/92 har nedfallet av antropogent svavel minskat med omkring en tredjedel. pH i nederbörden har ökat signifikant och det totala nedfallet av försurande ämnen, räknat som vätejoner, har minskat. För kväve finns ingen signifikant förändring över tiden. Depositionen i krondroppet i granytan var 3,8 kg svavel (utan havssaltsandel) per hektar under senaste hydrologiska året, vilket är betydligt högre än vid många lokaler i södra Sverige. Den relativt stora skillnaden mellan uppmätt svaveldeposition på öppet fält och via krondropp indikerar att torrdeposition fortfarande är betydelsefull vad gäller svavelnedfallet vid Holmsvatten. Precis som på öppet fält visar nedfallsmätningarna i granytan ett tydligt minskat svavelnedfall sedan början av 1990-talet, från omkring 4,9 till 3,4 kg per hektar och år, för de fyra första respektive fyra senaste åren mätningar har genomförts. Nedgången i svavelnedfallet via krondropp är dock mindre än på många andra ställen i norra Sverige.Krondroppsmätningarna i granytan visar att 0,2 kg oorganiskt kväve per hektar belastade marken i skogen under det hydrologiska året 2006/07. Detta är betydligt lägre än föregående år (0,8 kg/ha) och även lägre än genomsnittet för hela den 16-åriga mätserien (0,6 kg/ha). Påverkan av saltförande vindar, mätt som kloriddeposition, var högre än genomsnittet (3,5 kg/ha) och uppmättes till 4,9 kg/ha under 2006/07, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1991. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, koppar, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989. Under 1990-talet och fram till idag har depositionen varit mer eller mindre konstant. På grund av problem med blanker måste de senaste årens zinkdata revideras. Tidigare rapporterade depositioner och halter av zink i nederbörd och krondropp är kraftigt överskattade på grund av att en del av den provutrustning som använts vintertid på något vis kontaminerats med zink. Under det senaste mätåret, 2006/07, har halterna av arsenik, kadmium, krom, och nickel i nederbörd varit på samma nivå som vid bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Depositionen av metallerna var något högre än närmast föregående år, detta trots att halterna var något lägre i nederbörde/krondroppet men samtidigt var mängden nederbörd/krondropp högre under 2006/07. Årsavrinningen var under 2006/07 relativt hög, 368 mm, vilket ledde till något högre förluster av metaller (arsenik, kadmium, koppar, bly) och andra markbundna ämnen till vattendraget än närmast föregående år. Utlakningen av zink var något lägre än närmast förvarande år. IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför sedan 1992 undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2006/07 jämförs med mätningar under 1986 till 2006 i samma område. Mätningarna påverkades av avverkningar i områden gränsande till provytan under 2002, samt av upprensningar av vindfällen efter en storm i november 2006. Nedfallsmätningarna på öppet fält i Holmsvatten under 2006/07 visade en nederbördsmängd på 814 mm, vilket är nästan dubbelt så mycket som föregående år (428 mm). Våtdepositionen av antropogent svavel var 1,9 kg svavel per hektar jämfört med mätseriens medelvärde 2,3 kg per hektar. Vad gäller oorganiskt kväve var våtdepositionen 1,8 kg oorganiskt kväve per hektar jämfört med medelvärdet 2,1 kg per hektar. Sedan mätningarna startade 1991/92 har nedfallet av antropogent svavel minskat med omkring en tredjedel. pH i nederbörden har ökat signifikant och det totala nedfallet av försurande ämnen, räknat som vätejoner, har minskat. För kväve finns ingen signifikant förändring över tiden. Depositionen i krondroppet i granytan var 3,8 kg svavel (utan havssaltsandel) per hektar under senaste hydrologiska året, vilket är betydligt högre än vid många lokaler i södra Sverige. Den relativt stora skillnaden mellan uppmätt svaveldeposition på öppet fält och via krondropp indikerar att torrdeposition fortfarande är betydelsefull vad gäller svavelnedfallet vid Holmsvatten. Precis som på öppet fält visar nedfallsmätningarna i granytan ett tydligt minskat svavelnedfall sedan början av 1990-talet, från omkring 4,9 till 3,4 kg per hektar och år, för de fyra första respektive fyra senaste åren mätningar har genomförts. Nedgången i svavelnedfallet via krondropp är dock mindre än på många andra ställen i norra Sverige.Krondroppsmätningarna i granytan visar att 0,2 kg oorganiskt kväve per hektar belastade marken i skogen under det hydrologiska året 2006/07. Detta är betydligt lägre än föregående år (0,8 kg/ha) och även lägre än genomsnittet för hela den 16-åriga mätserien (0,6 kg/ha). Påverkan av saltförande vindar, mätt som kloriddeposition, var högre än genomsnittet (3,5 kg/ha) och uppmättes till 4,9 kg/ha under 2006/07, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1991. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, koppar, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989. Under 1990-talet och fram till idag har depositionen varit mer eller mindre konstant. På grund av problem med blanker måste de senaste årens zinkdata revideras. Tidigare rapporterade depositioner och halter av zink i nederbörd och krondropp är kraftigt överskattade på grund av att en del av den provutrustning som använts vintertid på något vis kontaminerats med zink. Under det senaste mätåret, 2006/07, har halterna av arsenik, kadmium, krom, och nickel i nederbörd varit på samma nivå som vid bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Depositionen av metallerna var något högre än närmast föregående år, detta trots att halterna var något lägre i nederbörde/krondroppet men samtidigt var mängden nederbörd/krondropp högre under 2006/07. Årsavrinningen var under 2006/07 relativt hög, 368 mm, vilket ledde till något högre förluster av metaller (arsenik, kadmium, koppar, bly) och andra markbundna ämnen till vattendraget än närmast föregående år. Utlakningen av zink var något lägre än närmast förvarande år. |
