| Popis: |
Sammanfattning I Kronobergs län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på två granytor (Angelstad och Tagel) och en tallyta (Attsjö). I Tagel mäts även nedfall på öppet fält. Provytorna i Tagel och Angelstad har flyttats en kort bit under mätperioden, 2007 respektive 2013, till följd av stormskador efter stormarna Gudrun och Per. Trendanalyser för markvatten innefattar inte båda mätserierna, före och efter flytt, på dessa ytor, då markvattenkemin kan variera kraftigt på korta avstånd och resultaten därmed inte är direkt jämförbara. Svavelnedfallet har minskat signifikant på samtliga skogsytor i länet, och även på öppet fält i Tagel. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i markvattnet i Angelstad och Attsjö. I Tagel är de båda mätserierna för korta för statistisk analys, men det finns tydliga tendenser till minskning av halterna under den första mätperioden (1996- 2007). Tolkningen av trenderna för de försurningsrelaterade parametrarna i Angelstad och Tagel försvåras av att ytorna drabbats av stormar som påverkat markvattenkemin mycket. I Angelstad fanns dock tydliga tecken på återhämtning, med ökat pH och ANC samt minskade halter oorganiskt aluminium, innan stormen Gudrun 2005. Efter flytten av ytan i Angelstad har markvattnet varit avsevärt surare, och ytan tillhör nu de mest försurade i landet. Markvattnet från ytan innehåller mycket salt, och försurningen skulle därmed kunna vara orsakad av jonbyte till följd av salttillförsel. Källan till saltet är dock ännu okänd. Tagel är den yta som är minst försurad, med pH, ANC och halter av oorganiskt aluminium som är i nivå med mer nordostliga ytor. I Tagel är tidsserierna för korta för att dra några slutsatser om eventuella trender. I Attsjö finns inga tendenser till återhämtning. Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält i Tagel har varierat sedan mätstart, och det finns inga signifikanta trender. Under det senaste hydrologiska året har nedfallet på öppet fält varit ca 7 kg/ha. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren har beräknats till mellan knappt 10 kg per hektar och år i nordost till över 15 kg i de västra delarna av länet. Detta innebär att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit mycket låga, men i Angelstad ökade halten nitratkväve betydligt efter stormen Gudrun 2005, och var fortfarande förhöjd 2013 när mätutrustningen flyttades. Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Dessutom presenterades Krondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt. I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport, ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på skogsmark”, som kan beställas från IVL. Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Mätresultaten indikerar att beslutet att skärpa gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla har gett resultat. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN)1 visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren. Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets webbplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vid konferensen 2015 presenterades resultat avseende återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp. Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden. Krondroppsnätet drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet isamarbete med Lunds universitet. Programmets fokus är attutifrån länsbaserade depositions-, markvatten- samtlufthaltsmätningar ge kunskap om regional belastning avluftföroreningar och dess effekter på växtlighet, luft, mark ochvatten med avseende på bland annat försurning, övergödningoch marknära ozon.Krondroppsnätet drivs främst med länsvis finansiering frånluftvårdsförbund och länsstyrelser, men även via finansieringfrån enskilda företag. Även Naturvårdsverket bidrar med vissfinansiering, främst vad gäller mätningar av nederbörd ochtorrdeposition på öppet fält. Årets rapportering är den första inuvarande samarbetsprogram, ”Program 2015” (2015-2020). krondroppsnätet |
