| Popis: |
Sedan 2007 utgör Kronobergs län samverkansområde för kontroll av tätortsluft. Samtliga kommunerdeltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Samverkan ger underlag för en mersamlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras medvarandra. Under åren 2007-2016 ingick både mätningar och beräkningar. Med tanke på länets relativtgoda luftkvalitet och kostnadseffektivitet omfattar nuvarande program (2017-2022) enbart mätningar.Såväl mätningar som tidigare utförda beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Resultatenvisar inga överskridanden av miljökvalitetsnormer. För kvävedioxid och riktigt små partiklar(PM2,5) ligger nivåerna under riktvärdena i berörda preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk Luftsom är ambitionsnivån. Det vi har mest problem med är förhöjda halter av ”grova partiklar”, PM10, underenskilda dygn. Detta gäller även merparten övriga tätorter i Sverige. Situationen i Kronobergs länser ut att ha förbättrats och visar färre antal dygn med förhöjda halter under den senaste femårsperiodenjämfört med den första femårsperioden 2008-2012, vilket är positivt. Halterna av dessa grovapartiklar har dock varit på en sådan nivå att mätningar med dygnsupplösning och kontinuerligt registrerandeinstrument krävs på minst en plats inom samverkansområdet.Värt att notera under årens lopp är tydligt förhöjda halter av butylacetat i Älmhult. Detta är ett flyktigtorganiskt ämne som förknippas med påverkan från industri eller hantering av lösningsmedel. Butylacetatbidrar också till bildning av marknära ozon, vilket inte är bra. Utökade mätningar har genomförtsvintern 2015-2016 samt 2017-2018. Resultat från den senare presenteras på årsmöte 2018.För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. Vi har alltså självarelativt stor möjlighet att påverka halterna av kvävedioxid i tätorten. På landsbygd i länet är halternaofta under 2 mikrogram per kubikmeter luft (μg/m3). Motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkanhar oftast varit 7-10 μg/m3. Liksom tidigare noterades det högsta årsmedelvärdet av kvävedioxid under2017 vid den trafikbelastade lokalen i Växjö, 13 μg/m3. Motsvarande för övriga tätorter var 7-8 μg/m3.Luftvårdsförbundet genomför inga egna mätningar av kvävedioxid på landsbygd.För partiklar av den grövre fraktionen, PM10, är bakgrundsbelastningen förhållandevis högre än förkvävedioxid. Under 2012-2017 har mätningarna visat 6-9 μg/m3 på ren landsbygd, 11-15 i tätort utandirekt trafikpåverkan och 11-17 μg/m3 som årsmedelvärden för partiklar (PM10) i trafikbelastade miljöer.I riktigt trafikbelastad miljö är dygnsvariationen stor. Mindre partiklar, PM2,5, transporteras generelltlängre sträckor och för dessa är bakgrundsbelastningen förhållandevis större än för de grövre partiklarna.2017 års medelvärde för bensen i Älmhult var 0,5 μg/m3, vilket är lägst hittills, bra och under politisktbeslutad precisering inom miljökvalitetsmålet Frisk luft (max 1 μg/m3).Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generelltanses ha väldigt ren och fin luft, beräknas tjugo gånger fler människor dö av luftföroreningar (5 500per år) än av trafikolyckor (250 per år). Miljöhälsorapport Kronoberg 2017 redovisar hur länsinvånarnaupplever sin direkta närmiljö. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida.Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se. Tätortsmätningar inom samverkansområdet för kontroll av tätortsluft |
