| Popis: |
Den här rapporten redovisar resultaten av ett uppdrag att utvärdera försäljningseffekter av skatten på tunna plastbärkassar (härefter plastpåsar) som infördes i Sverige i maj 2020. Skatten infördes för att minska användningen av plastpåsar. Till följd av skatten höjdes i många mataffärer priset för en vanlig plastpåse från runt tre kronor till runt sju kronor. Frågeställningen om vilken effekt som just skatten har på förändringar i försäljningen kräver att denna effekt på något vis kan urskiljas från andra kända och okända faktorer som påverkar butiksförsäljningen. En regressionsanalys genomfördes därför av de för projektet tillgängliga försäljningssiffrorna för plastpåsar respektive papperskassar i ett antal svenska butiker. Resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar. Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten. Resultatet gäller enbart för de 43 butiker som utgjorde dataunderlaget. Naturvårdsverkets årliga redovisning över antalet plastpåsar på den svenska marknaden visade för helåret 2020 en minskning av antal plastpåsar med 25 procent jämfört med året innan. I siffrorna för 2020 ingår fyra månaders försäljning utan skatt på plastpåsarna, sannolikt är minskningen kraftigare om perioden före skatten skulle jämföras med perioden efter. Det saknas tillgängliga data för den sammantagna försäljningen av plast- och pappersbärkassar i svensk dagligvaruhandel. Den data som projektet haft direkt tillgång till, som inte är ett representativt urval av butiker, visar att försäljningen av plastpåsar i dessa butiker har minskat med drygt 20 procent mellan första kvartalet 2020 (före skatten) och samma kvartal 2021 (efter skatten). Uppgifter inom Sveriges tredje största dagligvarukedja visar att minskningen i deras butiker har varit ännu kraftigare. Den data som projektet haft tillgång till indikerar också att försäljningen av papperskassar gått ifrån att utgöra drygt 20 procent av de bärkassar som säljs, till att utgöra knappt 70 procent. Papperskassarna dominerar nu som alternativ när konsumenter väljer att köpa en ny engångskasse i mataffären vilket är omvänt scenario från före skatten. Projektet lät i februari 2022 Sifo-Kantar göra en undersökning av användningen av medhavd bärkasse i ett representativt urval av den svenska befolkningen. 9 av 10 personer uppgav i denna undersökning att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. Det finns ingen jämförbar undersökning utförd före det att plastpåseskatten infördes. Därför ger inte denna undersökning något svar om konsumenterna inställning till att ha med egen kasse vid matinköp har ändrats p.g.a. plastpåseskatten. Försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast i svensk dagligvaruhandel steg tydligt under första kvartalet år 2020. Detta kan ha berott på flera faktorer. En följdeffekt av att färre vanliga plastpåsar kommer med hem från mataffären kan vara att hushållen i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastpåsar för exempelvis avfallshantering. This report presents the results of an assignment to evaluate the sales effects of the tax on plastic carrier bags that was introduced in Sweden 1 May 2020. The tax was introduced with the aim to reduce the use of plastic bags. As a result, many of the supermarkets increased the price of a regular plastic bagat the checkout counter from three to seven kronor. The question of how the sales effect of the tax on plastic bags requires that this effect somehow can be distinguished from other known or unknown elements that affect sales. Therefore, regression analysis was applied with available sales data covering both plastic and paper bags in a set number of Swedish supermarkets. The results shows that the tax had a strong effect interms of reduced sales of plastic bags, thus an increased sales of paper bags. The strength of the effect is estimated to be 83 percent fewer plastic bags per krona of the total store turnover. The analysis also illustrates those consumers preferences significantly changed to buy paper bags increased sharply when the tax on on plastic bags was introduced. The results are only valid for the 43 supermarkets which is part of the dataset in this assignment. The annual data collection of the number of plastic bags made by the Swedish Environmental Protection Agency of the Swedish market reveals a decrease with 25 percent compared to previous year. The figures for year 2020 includefour mounts of sales without the tax on plastic bags, which is probably why the reduction is stronger than that if the period before the tax were to be compared with the period after the tax. There is no available data for the total sales of plastic and paper carrier bags which covers all grocery stores in Sweden. The directly available data in this assignment, is a sample, thus it’s not representative it illustrates the sales of carrier bags in these stores have decreased with approximately 20 percent between the first quarter of 2020 (before the tax was introduced) and the same quarter of 2021 (after the tax was introduced). Data from Sweden’s third biggest chain of supermarkets shows that the decrease is even greater in their shops. According to the dataset available to the assignment, it indicates that the sales of paper bags have increased from accounting to about 20 percent of the total sales of carrier bags, to 70 percent. Paper bags are now dominating the market as an alternative for consumers when choosing to buy a new disposable bag at the grocery store. Consequently, it’s the opposite from before the tax was introduced. In February 2022, the assignment commissioned Sifo-Kantar to conduct a survey of the use of carrier bags in a statistical representative sample of the Swedish population. 9 out of 10 people mentioned in this survey that they always or usually bring their own bag when shopping at the grocery store. 7 out of 10 people reported to be bringing a used bag, cloth bag or other multi-use bag. There is no comparable study carried out before the introduction of the plastic bag tax. Therefore, this survey does not provide an answer how consumers attitude towards having their own bag when buying food has changed due to the introduction of tax on plastic bags. The sales volume of rolls of plastic waste bags increased sharply during the first quarter of 2020. This may have been due to several elements. A consequence of fewer ordinary plastic bags coming home from the grocery stores could be that the households in a larger extent for example, bought specially adapted plastic bags for household waste management. |
