| Popis: |
Klorhexidin är ett vanligen använt antiseptiskt medel som används för rengöring inom vårdsektornsamt som aktiv substans i receptfria hygienartiklar som t.ex. sårtvättsvätskor, munsköljmedel,tandkräm, hudkräm m.m. Apotekets försäljningsstatistik redovisade att 3,2 ton av ämnet såldes under2008. De bakteriehämmande och konserverande egenskaperna utnyttjas även genom att ämnet tillsättstill kosmetika och andra hushållsprodukter. Under 2009 registrerades en total användning av 7,9 ton avklorhexidin diglukonat i olika produkter enligt Kemikalieinspektionens databas KemIstat. Av dennamängd användes 5,4 ton som biocid och för desinfektion. Den totala användningen i hela EU under år2000 uppskattades till mellan 10 000 och 50 000 ton. Samtidigt som detta är ett ämne med utbreddanvändning vet man mycket lite om eventuella förekomster i miljön av ämnet.SWECO Environment fick i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en screeningstudie avklorhexidin. Screeningsstudien anpassades till att täcka in många olika typmiljöer och matriser, ochinnefattar därför endast ett fåtal prover från varje plats. Naturvårdsverket ansvarar för den nationellascreeningen av kemikalier men Länsstyrelserna har möjligheten att vara med och kompletteraundersökningen med mätpunkter av regionalt intresse. Provtagningen genomfördes nationellt medprovpunkter som valdes av Naturvårdsverket och SWECO samt regionalt med provpunkter som valdesav respektive länsstyrelse. Resultaten från den regionala samt den nationella provtagningensamutvärderades.En provtagningsstrategi togs fram innefattande provtagning av inkommande och utgående vatten samtslam vid avloppsreningsverk liksom provtagning av ytvatten, sediment och fisk i vattendrag som taremot utgående vatten från avloppsreningsverk. Avloppsreningsverk valdes som provtagningsplatsereftersom hushåll och sjukhus tros vara viktiga utsläppskällor. Då en rad ämnen med ursprung iavloppsslam har återfunnits i åkermark analyserades även jordprov från åker. Vatten, sediment ochfiskprover från mindre belastade vattendrag har också provtagits.Klorhexidin förmodas brytas ned till p-kloranilin som är mer toxisk än modersubstansen. Därför är detrelevant att kartlägga eventuell förekomst av även detta ämne. Genom att i studien även kvantifieraalkylfenoler, som är ett väl kartlagt ämne med många möjliga urbana källor, kan man erhålla ett måttpå graden av urban belastning vid den aktuella mätpunkten. Sammanlagt provtogs 36 vattenprover, 11slamprover, 7 sedimentprover, 3 jordprover och 7 fiskprover. För att ge en samlad bedömninganalyserades samtliga prover i studien med avseende på klorhexidin, p-kloranilin samt alkylfenoler.Slutsatser och rekommendationerDe huvudsakliga slutsatserna från denna studie var att: Klorhexidin påträffades inte i inkommande avloppsvatten till reningsverk, utgående vatten,recepientvatten eller i vatten från bakgrundsmiljöer. Rapporteringsgränsen var 0,010 µg/l. Den mera toxiska nedbrytningsprodukten p-kloranilin påträffades inte i inkommandeavloppsvatten till reningsverk, utgående vatten, recepientvatten eller i vatten frånbakgrundsmiljöer. Rapporteringsgränsen var 0,0050 µg/l. SWECO ENVIRONMENTScreening of chlorhexidineSWECO Environment 6 Inget av ämnena detekterades i utgående avloppsvatten från sjukhus. Inget av ämnena detekterades i avloppsslam, sediment från recipienter, sediment frånytvatten i bakgrundsområden eller i slambelagd åkermark. Rapporteringsgränsen var0,010 mg/kg för båda ämnena. Inget av ämnena detekterades i muskelprover från fisk fångad i recipienter eller från ytvatteni bakgrundsområden. Rapporteringsgränsen var 0,10 mg/kg (våtvikt) för klorhexidin och0,050 för p-kloranilin.Det förekommer inga tidigare studier där klorhexidin har analyserats i den yttre miljön. Föravloppsreningsverk finns endast en studie från 1988 där klorhexidin påvisats i ingående och utgåendevatten från reningsverk i halter mellan 1 – 10 g/l. Således kan inte resultaten från denna studiebekräftas med tidigare gjorda mätningar.Tidigare undersökningar har visat att p-kloranilin är förhållandevis lättnedbrytbart. Data vad gällerklorhexidins (bio)nedbrytbarhet är mer motsägelsefullt, där flera studier pekar på att klorhexdidn brytsned av ett flertal olika bakteriestammar som dessutom isolerats från aktivt slam i reningsverk, medanandra studier klassificerar klorhexidin som svårnedbrytbart.Eftersom rapporteringsgränsen (LOQ) är ca 100 ggr lägre än den lägsta risknivån i ytvatten (PNECaqua)tyder resultaten på att det inte finns några ekologiska risker associerade med klorhexidin i denakvatiska miljön. Således är rekommendationen att inga ytterligare screeningstudier av klorhexidin ärnödvändiga. |
